Lyssna
Hoppa till huvudinnehåll

Stöd till riskgrupper

Beskrivning: Ett stort antal riskgrupper för suicidhandlingar har kunnat identifieras genom olika epidemiologiska studier. Ju mer sofistikerade och omfattande dessa studier blir desto bättre kommer vi kunna tydliggöra vilka som tillhör högriskgrupper respektive lågriskgrupper samt identifiera eventuella nya riskgrupper. Förhoppningen är givetvis också att studierna ska kunna användas för att utveckla och anpassa insatser för att minska risken för att deras lidande blir så stort att de ser suicid som enda utvägen.

Identifieringen av riskgrupper är en förutsättning för att alla som möter dem i sin profession ska kunna vara särskilt uppmärksamma på eventuella risker. Ju tidigare insatser sätts in desto större chans finns att suicidhandlingar kan förebyggas (exempelvis till barn som upplever en otrygg hemmiljö eller problem relaterade till skolgången). Samtidigt är det viktigt att framhålla att varje enskild riskgrupp inte nödvändigtvis kräver särskilt utformade insatser utan ofta kan utnyttja generellt utformade och redan befintliga evidensbaserade behandlings- eller preventionsmetoder. Snarare handlar preventionen i dessa grupper om att deras status som riskgrupp blir uppmärksammad av aktörer som har möjlighet att hjälpa dem och att de därigenom prioriteras.

Nedan nämns kortfattat ett antal riskgrupper för självmord samt exempel på riktade insatser som har utvärderats på självmordsrelaterade utfall i den vetenskapliga litteraturen.

Exempel på åtgärder:

  • Kartlägg kontinuerligt utvecklingen av riskgrupper, risksituationer och riskområden.
  • Tillförsäkra att man inom hälso- och sjukvården och andra instanser har kunskap om riskgrupper för suicidhandlingar och möjlighet att tidigt upptäcka personer i risk för suicid. Sådana åtgärder kan ske genom att kontinuerligt uppdatera vårdprogram för suicidnära patienter (som kommunicerar suicidala tankar eller uppvisar suicidala impulser eller beteenden) och tillgängliggöra relevant kunskap t.ex. via webben.
  • Stödja de organisationer i civilsamhället som arbetar för att särskilt uppmärksamma och stötta utpekade riskgrupper för suicid.

Efterlevare

Anhöriga till individer som har dött i suicid är en riskgrupp. Denna grupp sätts i en speciell situation som kan vara särskilt akut i samband med att de får besked om en anhörigs suicid. En separat sida som beskriver vikten av stöd till denna grupp kan hittas här.

Stödjande och koordinerade insatser riktade till anhöriga vid en närståendes självmord har i en studie setts reducera suicidalitet, där man jämförde efterlevare som fick och inte fick tjänsten (Gehrmann m.fl., 2020).

Äldre

En annan riskgrupp som kan tillhandahållas särskilda insatser är äldre. Suicidrisken är som högst i denna åldersgrupp och är starkt kopplat till social isolering. En separat sida som beskriver vikten av stöd till denna grupp kan hittas här.

Insatser som har visats vara effektiva i att reducera självmordstal bland äldre är till exempel screening för depression med uppföljande primär- och psykiatrisk vård (Sakashita och Oyama, 2016), samarbeten mellan case managers med expertis om behandling av depression och allmänläkare inom primärvården (Okolie m.fl., 2017) och insatser på samhällsnivå som fokuserar på att förstärka sociala relationer mellan äldre (Oyama m.fl. 2005; Motohashi m.fl., 2007).

Insatspersonal

Insatspersonal, som exempelvis brandmän och poliser, lider oftare av ångest, depression, och PTSD än andra yrken vilket kan bidra till en högre självmordsrisk.

Utvärderingar av flera självmordsförebyggande program som riktar sig till denna riskgrupp har visat på blandade resultat (Antony m.fl., 2020). Däremot har en utvärdering av implementeringen av en bred multikomponentinsats inom Quebecs poliskår (Kanada) demonstrerat en minskning av självmord för den specifika poliskåren efter insatsen, medan ingen förändring kunde observeras inom andra poliskårer i samma geografiska område (Mishara och Martin, 2012).

Frihetsberövade

Personer dömda till fängelse som avtjänas i anstalt har identifierats som en möjlig riskgrupp för självmord.

En systematisk sammanställning av studier som utvärderat 24 program riktade till denna grupp rapporterade att suicidpreventiva insatser, och i synnerhet multikomponentprogram, kan vara effektiva i att minska självmordsförsök och självmord (Stijelja & Mishara, 2022). I en liknande sammanställning av studier bedömdes underlaget som svagt, och att vara av låg kvalitet på grund av metodologiska begränsningar i de identifierade studierna (Carter m.fl., 2022). Det är värt att notera är att en relativt liten andel av programmen som utvärderats har utformats specifikt för målgruppen.

Militärpersonal

Personer i militäryrken har i flera länder identifierats som en riskgrupp. En studie utförd i Sverige som undersökte självmordsrisk i olika yrken mellan 2006 och 2010 fann ingen förhöjd risk i denna grupp (Santander m.fl., 2022).

Över lag har vetenskapliga litteraturöversikter rapporterat att samhällsbaserade insatser för militärpersonal är effektiva för att reducera självmordstankar, försök och fullbordade självmord (Robinson m.fl., 2018; Smith-Osborne m.fl., 2017). Däremot har två textbaserade stödinsatser levererade genom sms, respektive e-mail, inte visat på någon signifikant effektivitet på självmordsförsök eller självmord (Comtois m.fl., 2019, refererad i Rostami m.fl., 2021; Luxton m.fl., 2019). En insats som demonstrerat en positiv påverkan på självmord och är specifikt utformad för riskgruppen är förbud mot att ta med sitt servicevapen hem efter tjänstgöring (Lubin m.fl., 2010). Fler insatser som riktar sig till militärpersonal kan hittas här och här.

Ursprungsbefolkning

Ursprungsbefolkningen i flera av världens länder har estimerats till att ha en högre självmordsrisk än den generella befolkningen. En högre självmordsrisk har även observerats bland samer som är Sveriges ursprungsbefolkning (Jacobsson m.fl., 2020).

Evidensen kring insatser riktade till denna riskgrupp är svag då kvaliteten av utvärderingarna ofta varit bristfälliga. Det finns dock en del studier som tyder på att insatser som levereras på olika nivåer och som har flera komponenter kan reducera självmordsförsök och självmord bland personer som tillhör ursprungsbefolkningar (Leske m.fl., 2020; May m.fl., 2005).

Migranter

Migranter, så som flyktingar och invandrare från vissa länder, har i ett antal vetenskapliga studier identifierats som en riskgrupp för självmord.

Utvärderingar av insatser som har riktats till denna riskgrupp har inte visat på konsekventa resultat på självmordsrelaterade utfall. Lovande resultat utifrån ett mindre antal studier indikerar att så kallade Brief Intervention and Contact-insatser (BIC) och Safety Planning kan vara effektiva (Haroz m.fl., 2020). Mer information om dessa typer av insatser kan hittas här.