Hoppa till huvudinnehåll

Tidigt stöd för barn och ungdom

För att nå det långsiktiga målet att successivt minska antalet suicid och suicidförsök måste mer fokus läggas på befolkningsinriktade suicidpreventiva metoder. Rationalen för denna ansats ligger i den så kallade preventiva paradoxen, vilket innebär att personer med låg eller måttligt ökad risk utgör en så pass stor samhällsgrupp att de tillsammans står för en större del av antalet självmordshandlingar, jämfört med högriskgrupper som står för (relativt sett) fler självmordshandlingar per capita. Utöver att man når fler personer genom befolkningsinriktade insatser, än genom en riskgruppsstrategi, ger det också förutsättningar för att kunna nå befolkningen tidigt i livet. Med andra ord kan man exempelvis försöka förbättra deras livsvillkor, stärka barns och ungas förmåga att kunna hantera motgångar, och därmed förbättra förutsättningar till de klarar sig när olika problem uppstår. 

Beskrivning: Ökad sårbarhet och extrema negativa reaktioner till följd av livskriser och motgångar grundläggs tidigt. Barn och ungdomar är därför viktiga målgrupper för de befolkningsinriktade insatserna, som i bästa fall även ger skyddande effekter livet ut. För att nå barn och ungdomar är skolan en viktig och lämplig arena eftersom de vistas där dagligen och i stora grupper. Lika viktigt som att skydda barnen eller erbjuda rätt stöd vid traumatiska händelser är att stärka barnens förmåga att hantera kriser och öka deras motståndskraft.

Exempel på åtgärder:

  • Stödja elevhälsan och skolhälsovårdens roll i det suicidpreventiva arbetet (via exempelvis utbildningar till personalen).
  • Stödja kontakten mellan elever, elevhälsan och skolpersonal, föräldrar, kommunens resurser (till exempel socialtjänst) och vården.
  • Arbeta aktivt med att stärka barns förmåga att hantera kriser och förbättra deras motståndskraft. Till exempel genom utbildning och aktiviteter kring existentiella frågor, kognition, psykisk ohälsa, samt specifika coping-strategier och mekanismer.
  • Främja hälsosamma livsvanor som till exempel tillräcklig sömn, som i sin tur förbättrar barns motståndskraft.