FÖRDJUPNING NIVÅ 1

Minskad alkoholkonsumtion

Konsumtion av alkohol innebär en högre risk för suicid. Obduk-tionsstudier har visat att alkohol i blodet är vanligt förekommande hos personer som tagit sina liv. Impulsivitet är en känd riskfaktor för de suicidförsök som kännetecknas av mindre planering avseende val av tidpunkt, plats och metod. 

Alkohol ökar generellt sett impulsivitet samt aggression, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. Utöver detta är alkoholmissbruk vanligt förekommande vid många suicid bland i synnerhet män, vilket kan bidra till en mer långvarig förhöjd risk för suicidhandlingar. Kombinationen av depression och alkohol-relaterade diagnoser är även vanligt förekommande bland suicidfall.

Den aktuella litteratursökningen identifierade ytterligare en systematisk sammanställning innehållande 17 originalstudier. Sammantaget bedöms restriktion av alkoholtillgänglighet ha ett starkt evidensunderlag, men det finns också vissa insatser som inte tycks ha effekt. Faktorer som tycks minska suicid, och därmed bedöms ha stark evidens, är minskad täthet av alkoholförsäljningsställen, och minskad maximal alkoholkoncentration vid bilkörning. 

Studier beskrev också två mer omfattande reformer och lagar i Estland och Ryssland, där suicidpreventiva effekter observerades. De insatser som bedöms ha måttlig evidens inkluderar höjda åldersgränser för alkoholkonsumtion och införande av nolltoleranslagar vad gäller bilkörning under alkoholpåverkan (effekterna avsåg endast unga personer). Privatiserad alkoholförsäljning observerades ha skadliga effekter i en studie. 

Insatser som bedöms ha svagt underlag inkluderar införandet av skatt på öl och vin. Insatser som bedöms ha oklar evidens inkluderar förbud mot alkoholimport. Endast en av de granskade studierna redovisade skadliga effekter till följd av alkoholrestriktioner, vilken utfördes i Litauen. Det är dock möjligt att de skadliga effekterna kan ha berott på landets svårigheter med arbetslöshet under perioden.