OM RESPI

OM RESPI INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vi som arbetat med RESPI


RESPI har tagits fram av Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Region Stockholm och Karolinska Institutet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, i nära samarbete med Sara Wiklund Cardell under dess sammanställning.

Arbetsgrupp
Gergö Hadlaczky, NASP
Sebastian Hökby, NASP
Bianca Blazevska, NASP
Inga-Lill Ramberg, NASP
Vladimir Carli, NASP
Danuta Wasserman, NASP

Intern referensgrupp
samtliga medarbetare vid NASP

 

Extern referensgrupp
Johan Andreen, Suicide Zero
Björn Eklund, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES)
Clara Hellner, Region Stockholm/Karolinska Institutet
Ullakarin Nyberg, Region Stockholm/Karolinska Institutet
Jenny Telander, Folkhälsomyndigheten
Andreas Vilhelmsson, Lunds Universitet
Sara Wiklund Cardell, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen

Förslag till insatser


Utgångspunkter

Ambitionen är att förslagen i denna handlingsplan så långt som möjligt ska bygga på vetenskaplig grund. För att uppnå denna ambition har en omfattande litteraturöversikt genomförts, för att identifiera insatser som har utvärderats vetenskapligt med suicidala beteenden som utfallsmått (fullbordat suicid och/eller suicidförsök). Det finns dock aktiviteter och strukturer som ligger utanför ramen för ”evidens”-konceptet, eller som aldrig har studerats i ett vetenskapligt sammanhang, men som bedöms vara uppenbarligen nödvändiga och därmed betraktas av författarna som förutsättningar för ett lyckat suicidpreventivt arbete. Aktiviteterna som rekommenderas är uppdelade i tre delar: Universell, Selektiv och Indikerad prevention.

Universell prevention avser insatser som riktas till en större population oavsett deras risk för suicid, exempelvis alla invånare i en region eller alla elever i en skola. Selektiv prevention avser insatser som riktas till populationer med förhöjd suicidrisk, medan indikerad prevention avser insatser som riktas till populationer som har en etablerad suicidproblematik, som exempelvis har genomfört ett suicidförsök eller har suicidtankar (WHO, 2014). Under respektive del beskrivs två typer av rekommendationer: förutsättningar och evidensbaserade insatser.

Förutsättningar är till exempel övergripande samhällsstrukturer såsom ett fungerande skolsystem och hälso- och sjukvårdssystem, eller mer specifika aktiviteter som till exempel att minska stigma eller öka kunskaperna om psykisk hälsa och suicidalitet. Dessa typer av insatser är ofta svåra att utvärdera och saknar därför specifik evidens gällande utfallsmåtten självmord. Trots detta anses de av författarna vara så uppenbart viktiga att de rekommenderas oavsett evidensgrad (så länge evidens inte finns på att de ökar suicidalitet)

Evidensbaserade insatser är specifika insatser som har identifierats genom den genomförda litteraturöversikten, och vars suicid-preventiva effekt har bedömts och evidensgraderats. Eftersom litteraturstudien endast har inkluderat utvärderingsstudier med fullbordat suicid och/eller suicidförsök som utfallsmått, så syftar ’effekten’ på en kvantifierbar förändring av just sådana beteenden (exempelvis minskade självmordstal), och inte förbättring av indirekta indikatorer (exempelvis minskning i psykisk ohälsa). Evidensgraderingen syftar vidare på hur konsekvent den suicidpreventiva effekten har rapporterats vara i litteraturen, och är en bedömning som författarna har gjort enligt följande kriterier: Stark evidens som indikerar minst en högkvalitativ studie (exempelvis en randomiserad, kontrollerad studie) med positiva resultat (dvs minskad suicid eller suicidförsök) utan motsvarande konflikterande studier; Måttlig evidens som indikerar en eller flera studier av varierande kvalitet utan motsvarande konflikterande studier, eller flera högkvalitativa studier med konflikterande resultat; Svag evidens som indikerar icke-empiriskt underlag, studier med inkonsekventa resultat (motsvarande konflikterande studier finns); Ingen evidens/evidens emot som indikerar inga studier, studier som konsekvent visar på nollresultat eller flera studier som visar på ökad ohälsa.

Vid beskrivningen av varje evidensbaserad insats som rekommenderas på denna hemsida har läsaren möjligheten ta sig vidare till en djupare evidensbeskrivning genom att klicka på respektive rekommendation. Länken tar läsaren till en sida som detaljerat beskriver hur evidensbedömningen gjordes av författarna.

Litteraturöversikt


METODBESKRIVNING

Det vetenskapliga underlaget baseras på en systematisk litteratursökning och sammanställning av suicidpreventiv forskning publicerad från januari 2015 till mars 2018. Tidigare sammanställningar av evidensläget kring suicidprevention finns dokumenterade i bland annat Mann m.fl. (2005), WHO (2014), och Zalsman m.fl. (2016). Den genomförda litteraturgranskningen kompletterar resultaten av dessa tidigare sammanställningar.

Den uppdaterade sökningen inkluderar systematiska översikter/sammanställningar, metaanalyser (n = 43) och enskilda originalstudier (n = 15) som studerat interventioner med suicid och suicidförsök som utfallsmått. I underlagets referenslista anges endast förstahandsreferenser, och inte de originalstudier som ingick i översikter/sammanställningar eller metaanalyser. Sökningen gjordes i databaserna: PubMed, Cochrane, WebOfScience, PsychInfo, med söktermerna ’Suicid* AND (prevent* OR = interve*)’. Relevanta studier identifierades även i referenslistorna på de inkluderade sammanställningarna. Efter sökningen granskades titlar och abstrakt för relevans. Relevanta artiklar granskades därefter i fulltext.

Insatserna har delats upp i 12 generella kategorier, med varierande grad av heterogenitet inom sig:

Under vissa rubriker har evidensen bedömts för enskilda insatser (exempelvis rubriken om skolbaserade insatser), men i andra fall har den evidensen bedömts för flera grupperade insatser (exempelvis rubriken utbildning av sjukvårdspersonal). Valet att gruppera eller inte gruppera insatser har gjorts genom kvalitativa och iterativa bedömningar, enligt principen om att maximera homogeniteten inom insatser, och maximera heterogeniteten mellan olika rubriker (se tabell 1 ). Homogeniteten avser här huvudsakligen insatsernas praktiska innehåll, men även dess påvisade effekter i de granskade studierna. Exempelvis har enskilda evidensbedömningar gjorts för specifika skolbaserade insatser eftersom dessa i hög utsträckning har varit standardiserade. Med andra ord är de innehållsmässigt konsekventa, och deras suicidpreventiva effekter kan troligtvis tillskrivas deras specifika manualer (det vill säga stark evidens för programmet A innebär inte automatiskt att programmet B också har stark evidens om de bygger på olika manualer). Det samma gäller insatserna under rubriken teknologibaserade insatser. Däremot gäller detta inte för exempelvis utbildningar till sjukvårdspersonal eftersom deras innehåll inte var standardiserat. I dessa fall har alltså en samlad evidensbedömning gjorts för alla typer av utbildningar riktade till sjukvårdspersonal. Klassificeringen gjordes på grundval av vilken aktör som insatserna verkställs av eller huvudsakligen involverar. Bedömningen av vilka insatser som lyfts fram i handlingsplanen har gjorts på basis av deras dokumenterade evidens och deras lämplighet i den aktuella kontexten.

Kollegial granskning/peer-review: Det vetenskapliga underlaget, samt själva dokumentet har granskats av individer med klinisk såväl som akademisk kompetens inom områden som psykologi, psykiatri, allmänmedicin, folkhälsovetenskap, hälsoekonomi, m.fl.

Styrdokument

Riksdagen antog 2008 en vision att ingen ska behöva ta sitt liv, d.v.s. att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara suicid (Prop 2007/08:110 ”En förnyad folkhälsopolitik”).

Nio nationella strategier för suicidpreventionen föreslogs:

  • 1 Att förbättra livschanser för mindre gynnade grupper
  • 2Att minska alkoholkonsumtionen generellt och i högriskgrupper
  • 3Att minska tillgänglighet till höggradigt dödliga medel för suicid
  • 4Att minska tillgänglighet till höggradigt dödliga medel för suicid
  • 5Att börja hantera suicid som psykologiska olycksfall
  • 6Att sprida av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid
  • 7Att öka kunskapen om suicidnära personer hos personal och andra nyckelpersoner i vården
  • 8Att införa händelseanalys av Lex Maria-anmälda suicid
  • 9Att införa händelseanalys av Lex Maria-anmälda suicid

Strategierna betraktas som utgångspunkten för det suicidförebyggande arbetet i landet, och är viktiga för att få en generell vägledning.

I Regeringens proposition ”En god och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” (Prop 2017/18:249) föreslås särskilda insatser för två specifika riskgrupper: den samiska befolkningen och HBTQ-personer. I övrigt nämns inte suicid som ett problemområde. I flera tidigare regeringspropositioner tas dock suicid upp som ett viktigt problemområde.

Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Fokus ligger på att bygga upp en långsiktig struktur för samverkan mellan olika aktörer

Socialstyrelsen tar kontinuerligt fram riktlinjer eller kunskaps-översikter för det kliniska arbetet. År 2003 presenterades en kunskapsöversikt avseende vård av suicidnära patienter (SoS, 2003). Tanken är att dessa vårdrelaterade riktlinjer ska vara vägledande för framtagandet av regionala och lokala riktlinjer.

Metodbeskrivning


DETALJERAD EVIDENSBESKRIVNING

Det vetenskapliga underlaget baseras på en systematisk litteratursökning och sammanställning av suicidpreventiv forskning publicerad från januari 2015 till mars 2018. Tidigare sammanställningar av evidensläget kring suicidprevention finns dokumenterad i bland annat Zalsman m.fl. (2016) och Mann m.fl. (2005), vilket kompletterar den aktuella sökningen. Denna uppdaterade sökning inkluderar systematiska översiktsartiklar/sammanställningar, meta-analyser (n = 43) och enskilda originalstudier (n = 15) som studerat interventioner med suicid och suicidförsök som utfallsmått.

I referenslistan anges endast förstahandsreferenser, och inte de originalstudier som ingick i översikter/sammanställningar eller meta-analyser.

Sökningen gjordes i databaserna: PubMed, Cochrane, WebOfScience, PsychInfo, med söktermerna ’Suicid* AND (prevent* OR = interve*)’. Relevanta studier identifierades även i referenslistorna på de inkluderade sammanställningarna. Efter sökningen granskades titlar och abstrakt för relevans. Relevanta artiklar granskades därefter i fulltext. Flödet av inkluderade sammanställningsartiklar redovisas i PRISMA-diagrammet nedan.

Diagram 1. Sökningens flöde enligt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) av Moher m.fl. (2009).

Litteraturöversikten avsåg att inkludera utfallsmåtten suicid och suicidförsök men inte självskadehandlingar utan suicidal intention. Dock var denna distinktion inte alltid tydlig i den granskade litteraturen, delvis eftersom den heller inte alltid är tydlig inom den kliniska verksamheten, där självskador klassificeras enligt ICD-10-manualen (då endast avsikten att självskada bedöms, men inte avsikten att dö). Vid sådana oklarheter tillämpades liberala inklusionskriterier. Studier inkluderades alltså om utfallet var en kombination av suicidförsök och självskador (i likhet med Socialstyrelsens klassifikation av skadehändelser: ”Avsiktlig självdestruktiv handling”), eller om det tydligt framgick att endast suicidförsök avsågs (exempelvis om forskningspersonerna hade självrapporterat att suicidal avsikt förelåg). Likaså exkluderades studier eller enskilda studieresultat om det stod klart att utfallet endast inkluderade självskador utan suicidal intention (vissa studier rapporterade exempelvis utfall separata utfall för suicidförsök och ’non-suicidal self-injury’ (NSSI)). Vissa oklarheter vad gäller utfallsmått, liksom andra frågor gällande exempelvis den vetenskapliga metoden och resultat, kunde lösas genom att granska originalstudierna i fråga (och i ett fall genom att kontakta artikelförfattaren). Inga exklusionskriterier tillämpades för på vilka sätt som suicidförsök och suicid rapporterades i studierna, vilket innebär att datakällan kunde vara bland annat olika former av register, journaler, självrapportering eller tredjepartsrapportering.

Utifrån denna forskning har ett antal preventiva insatser identifierats och beskrivits nedan. Insatserna har dock begränsats till folkhälsoinriktade insatser, det vill säga icke-kliniska (såsom terapier och farmakologiska behandlingar), även om insatserna kan involvera vårdpersonal (t.ex. förbättrad vårdkedja, utbildning av kliniker, patientuppföljningar). Endast litteratur som omfattar suicidpreventiva interventioner har inkluderats, och exkluderar därmed studier kring riskfaktorer och skyddande faktorer med suicidrelaterade utfall. Insatserna har delats upp i 12 generella kategorier, med varierande grad av heterogenitet inom sig:

Under vissa rubriker har evidensen bedömts för enskilda insatser (exempelvis rubriken om skolbaserade insatser), men i andra fall har den evidensen bedömts för flera grupperade insatser (exempelvis rubriken utbildning av sjukvårdspersonal). Valet att gruppera eller inte gruppera insatser har gjorts genom kvalitativa och iterativa bedömningar, enligt principen om att maximera homogeniteten inom insatser, och maximera heterogeniteten mellan olika rubriker (se Tabell 1 under Insatser). Homogeniteten avser här huvudsakligen insatsernas praktiska innehåll, men även dess påvisade effekter i de granskade studierna. Exempelvis har enskilda evidensbedömningar gjorts för enskilda skolbaserade insatser eftersom dessa i hög utsträckning är standardiserade. Med andra ord är de innehållsmässigt konsekventa, och deras suicidpreventiva effekter kan troligtvis tillskrivas deras specifika manualer (det vill säga stark evidens för programmet A innebär inte automatiskt att programmet B också har stark evidens om de bygger på olika manualer). Det samma gäller insatserna under rubriken teknologibaserade insatser. Däremot gäller detta inte för exempelvis utbildningar till sjukvårdspersonal, eftersom det varit svårt att identifiera komponenter i de olika programmen som skulle kunna förklara varför effekterna varierar mellan studierna. I dessa fall har alltså en samlad evidensbedömning gjorts för alla typer av utbildningar riktade till sjukvårdspersonal.

Varje insats (eller typer av insatser) har bedömts utifrån fyra evidensgrader:

Stark evidens | Starkt underlag Minst en högkvalitativ studie (exempelvis en randomiserad kontrollerad studie) med positiva resultat, utan motsvarande motsägande studier
Måttlig evidens | Måttligt underlag  En eller flera studier av suboptimal kvalitet, utan motsvarande motsägande studier. Eller flera högkvalitativa studier med motsägande resultat
Svag evidens | Svagt underlag  Icke-empiriskt underlag, studier med inkonsekventa resultat (motsvarande motsägande studier finns) eller inga studier
Ingen evidens | Inget underlag  Flera studier indikerar ökad ohälsa, eller visar konsekvent på nollresultat

Referenser


Aggarwal, S., & Patton, G. (2018). Engaging families in the management of adolescent self-harm. Evidence-Based Mental Health, 21(1), 16-22.

Ahmed, O. I. (2016). Disease Management, Case Management, Care Management, and Care Coordination: A Framework and a Brief Manual for Care Programs and Staff. Professional Case Management, 21(3), 137-146.

Appleby, L., Morriss, R., Gask, L., Roland, M., Lewis, B., Perry, A., … & Davies, L. (2000). An educational intervention for front-line health professionals in the assessment and management of suicidal patients (The STORM Project). Psychological Medicine, 30(4), 805-812.

Aquin, J. P., Roos, L. E., Distasio, J., Katz, L. Y., Bourque, J., Bolton, J. M., … & Enns, M. W. (2017). Effect of Housing First on Suicidal Behaviour: A Randomised Controlled Trial of Homeless Adults with Mental Disorders. The Canadian Journal of Psychiatry, 62(7), 473-481.

Aseltine Jr, R. H., & DeMartino, R. (2004). An outcome evaluation of the SOS suicide prevention program. American Journal of Public Health, 94(3), 446-451.

Assing Hvidt, E., Ploug, T., & Holm, S.(2016). The impact of telephone crisis services on suicidal users: a systematic review of the past 45 years. Mental Health Review Journal, 21(2), 141-160.

Barak-Corren, Y., Castro, V. M., Javitt, S., Hoffnagle, A. G., Dai, Y., Perlis, R. H., … & Reis, B. Y. (2016). Predicting suicidal behavior from longitudinal electronic health records. American Journal of Psychiatry, 174(2), 154-162.

Barker, E., Kolves, K., & De Leo, D. (2017). Railsuicide prevention: Systematic literature review of evidencebased activities. AsiaPacific Psychiatry, 9(3), e12246.

Belsher, B. E., Smolenski, D. J., Pruitt, L. D., Bush, N. E., Beech, E. H., Workman, D. E., … & Skopp, N. A. (2019). Prediction models for suicide attempts and deaths: a systematic review and simulation. JAMA Psychiatry, 76(6), 642-651.

Bennett, K., Rhodes, A. E., Duda, S., Cheung, A. H., Manassis, K., Links, P., … & Bridge, J. A. (2015). A youth suicide prevention plan for Canada: a systematic review of reviews. The Canadian Journal of Psychiatry, 60(6), 245-257.

Bero, L. A., Grilli, R., Grimshaw, J. M., Harvey, E., Oxman, A. D., & Thomson, M. A. (1998). Closing the gap between research and practice: an overview of systematic reviews of interventions to promote the implementation of research findings. The Cochrane Effective Practice and Organization of Care Review Group. BMJ (Clinical research ed.), 317(7156), 465-468.

Botega, N. J., Silva, S. V., Reginato, D. G., Rapeli, C. B., Cais, C. F., Mauro, M. L., … & Cecconi, J. P. (2007). Maintained attitudinal changes in nursing personnel after a brief training on suicide prevention. Suicide and Life-Threatening Behavior, 37(2), 145-153. 

Boudreaux, E. D., Camargo Jr, C. A., Arias, S. A., Sullivan, A. F., Allen, M. H., Goldstein, A. B., … & Miller, I. W. (2016). Improving suicide risk screening and detection in the emergency department. American Journal of Preventive Medicine, 50(4), 445-453.

Butwicka, A., Frisén, L., Almqvist, C., Zethelius, B., & Lichtenstein, P. (2015). Risks of psychiatric disorders and suicide attempts in children and adolescents with type 1 diabetes: a population-based cohort study. Diabetes Care, dc140262.

Cacioppo, J. T., Hughes, M. E., Waite, L. J., Hawkley, L. C., & Thisted, R. A. (2006). Loneliness as a specific risk factor for depressive symptoms: cross-sectional and longitudinal analyses. Psychology and Aging, 21(1), 140.

Calear, A. L., Christensen, H., Freeman, A., Fenton, K., Grant, J. B., Van Spijker, B., & Donker, T. (2016). A systematic review of psychosocial suicide prevention interventions for youth. European Child & Adolescent Psychiatry, 25(5), 467-482.

Caminiti, C., Scoditti, U., Diodati, F., & Passalacqua, R. (2005). How to promote, improve and test adherence to scientific evidence in clinical practice. BMC Health Services Research, 5(1), 62.

Carli V, Hoven CW, Wasserman C, Chiesa F, Guffanti G, Sarchiapone M, Apter A, Balazs J, Brunner R, Corcoran P, Cosman D, Haring C, Iosue M, Kaess M, Kahn JP, Keeley H, Postuvan V, Saiz P, Varnik A, Wasserman D. (2014). A newly identified group of adolescents at “invisible” risk for psychopathology and suicidal behavior: findings from the SEYLE study. World Psychiatry, 13(1), 78-86. 

Chan, M. K., Bhatti, H., Meader, N., Stockton, S., Evans, J., O’connor, R. C., … & Kendall, T. (2016). Predicting suicide following self-harm: systematic review of risk factors and risk scales. The British Journal of Psychiatry, 209(4), 277-283.

Chan, S. W. C., Chien, W. T., & Tso, S. (2008). The qualitative evaluation of a suicide prevention and management programme by general nurses. Journal of Clinical Nursing, 17(21), 2884-2894. 

Collings, S., Jenkin, G., Stanley, J., McKenzie, S., & Hatcher, S. (2018). Preventing suicidal behaviours with a multilevel intervention: a cluster randomised controlled trial. BMC Public Health, 18(1), 140.

Connell, A. M., McKillop, H. N., & Dishion, T. J. (2016). Longterm effects of the family checkup in early adolescence on risk of suicide in early adulthood. Suicide and LifeThreatening Behavior, 46, S15-S22.

Crump, C., Sundquist, K., Sundquist, J., & Winkleby, M. A. (2014). Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychological Medicine, 44(2), 279-289.

Das, J. K., Salam, R. A., Lassi, Z. S., Khan, M. N., Mahmood, W., Patel, V., & Bhutta, Z. A. (2016). Interventions for adolescent mental health: an overview of systematic reviews. Journal of Adolescent Health, 59(4), S49-S60.

Devenish, B., Berk, L., & Lewis, A. J. (2016). The treatment of suicidality in adolescents by psychosocial interventions for depression: a systematic literature review. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 726-740.

Dieterich, M., Irving, C. B., Park, B., & Marshall, M. (2010). Intensive case management for severe mental illness. The Cochrane Database of Systematic Reviews, (10), CD007906.

Djukanović, I., Carlsson, J., & Peterson, U. (2016). Group discussions with structured reminiscence and a problembased method as an intervention to prevent depressive symptoms in older people. Journal of Clinical Nursing, 25(7-8), 992-1000.

Djukanović, I., Sorjonen, K., & Peterson, U. (2015). Association between depressive symptoms and age, sex, loneliness and treatment among older people in Sweden. Aging & Mental Health, 19(6), 560-568.

Dodd, P., Doherty, A., & Guerin, S. (2016). A systematic review of suicidality in people with intellectual disabilities. Harvard Review of Psychiatry, 24(3), 202-213.

Dong, X., Chang, E. S., Zeng, P., & Simon, M. A. (2015). Suicide in the global Chinese aging population: a review of risk and protective factors, consequences, and interventions. Aging and Disease, 6(2), 121.

Eberhard, G., Holmberg, G., von Knorring, A. L., von Knorring, L., Rutz, W., Wistedt, B., … & Wistedt, A. Å. (1986). Evaluation of postgraduate medical education given by the Swedish PTD Committee. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift, 40(3), 185-192. 

Estrada, Y., Lee, T. K., Huang, S., Tapia, M. I., Velázquez, M. R., Martinez, M. J., … & Villamar, J. (2017). Parent-centered prevention of risky behaviors among Hispanic youths in Florida. American Journal of Public Health, 107(4), 607-613.

Exbrayat, S., Coudrot, C., Gourdon, X., Gay, A., Sevos, J., Pellet, J., … & Massoubre, C. (2017). Effect of telephone follow-up on repeated suicide attempt in patients discharged from an emergency psychiatry department: a controlled study. BMC Psychiatry, 17(1), 96.

Ferrari, A. J., Norman, R. E., Freedman, G., Baxter, A. J., Pirkis, J. E., Harris, M. G., … & Whiteford, H. A. (2014). The burden attributable to mental and substance use disorders as risk factors for suicide: findings from the Global Burden of Disease Study 2010. PlOS ONE, 9(4), e91936.

Fleischmann, A., Bertolote, J. M., Wasserman, D., De Leo, D., Bolhari, J., Botega, N. J., … & Schlebusch, L. (2008). Effectiveness of brief intervention and contact for suicide attempters: a randomized controlled trial in five countries. Bulletin of the World Health Organization, 86, 703-709.

Folkhälsomyndigheten. “Avsiktlig självdestruktiv handling.”. Granskad 2018-08-23.

Forsner, T., Wistedt, A. Å., Brommels, M., Janszky, I., de Leon, A. P., & Forsell, Y. (2010). Supported local implementation of clinical guidelines in psychiatry: a two-year follow-up. Implementation Science, 5(1), 4.

Frasquilho, D., Matos, M. G., Salonna, F., Guerreiro, D., Storti, C. C., Gaspar, T., & Caldas-de-Almeida, J. M. (2015). Mental health outcomes in times of economic recession: a systematic literature review. BMC Public Health, 16(1), 115.

Freedenthal, S. (2010). Adolescent help-seeking and the yellow ribbon suicide prevention program: An evaluation. Suicide and Life-Threatening Behavior, 40(6), 628-639.

Frey, L. M., & Hunt, Q. A. (2018). Treatment For Suicidal Thoughts and Behavior: A Review of FamilyBased Interventions. Journal of Marital and Family Therapy, 44(1), 107-124.

Furuno, T., Nakagawa, M., Hino, K., Yamada, T., Kawashima, Y., Matsuoka, Y., … & Hirayasu, Y. (2018). Effectiveness of assertive case management on repeat self-harm in patients admitted for suicide attempt: Findings from ACTION-J study. Journal of Affective Disorders, 225, 460-465.

Gask, L., Dixon, C., Morriss, R., Appleby, L., & Green, G. (2006). Evaluating STORM skills training for managing people at risk of suicide. Journal of Advanced Nursing, 54(6), 739-750. 

Ghaderi, A., Johansson, M., Enebrink, P (u.å). Pilotstudie av PAX i skolan. En kulturanpassad version av PAX Good Behavior Game. Forskningsrapport. Hämtad från Folkhälsomyndighetens webbplats. 

Grimshaw JM, Eccles MP. (2004). Is evidence-based implementation of evidence-based care possible? The Medical Journal of Australia, 180, 550–551.

Grimshaw JM, Thomas RE, MacLennan G, Fraser C, Ramsay CR, Vale L, Whitty P, Eccles MP, Matowe L, Shirran L, Wensing M, Dijskstra R, Donaldson C. (2004). Effectiveness and efficiency of guideline dissemination and implementation strategies. Health Technology Assessment, 8(6):iii-iv, 1–72.

Grist, R., Porter, J., & Stallard, P. (2017). Mental health mobile apps for preadolescents and adolescents: a systematic review. Journal of Medical Internet Research, 19(5), e176.

Grol R, Grimshaw J. (2003). From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients’ care. Lancet, 362, 1225–1230.

Gunnell, D., Knipe, D., Chang, S. S., Pearson, M., Konradsen, F., Lee, W. J., & Eddleston, M. (2017). Prevention of suicide with regulations aimed at restricting access to highly hazardous pesticides: a systematic review of the international evidence. The Lancet Global Health, 5(10), e1026-e1037.

Gvion, Y., & Apter, A. (2011). Aggression, impulsivity, and suicide behavior: a review of the literature. Archives of Suicide Research, 15(2), 93-112.

Hadlaczky G, Hökby S, Mkrtchian A, Wasserman D, Balazs J, Machín N, Sarchiapone M, Sisask M, Carli V. (2018) Decision-Making in Suicidal Behavior: The Protective Role of Loss Aversion. Frontiers in Psychiatry, 9: 116.

Harmon, L. M., Cooper, R. L., Nugent, W. R., & Butcher, J. J. (2016). A review of the effectiveness of military suicide prevention programs in reducing rates of military suicides. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 26(1), 15-24.

Harris, K. M., & Goh, M. T. T. (2017). Is suicide assessment harmful to participants? Findings from a randomized controlled trial. International Journal of Mental Health Nursing, 26(2), 181-190.

Hassanian-Moghaddam, H., Sarjami, S., Kolahi, A. A., Lewin, T., & Carter, G. (2017). Postcards in Persia: A twelve to twenty-four month follow-up of a randomized controlled trial for hospital-treated deliberate self-poisoning. Archives of Suicide Research, 21(1), 138-154.

Hawkins, J. D., Catalano, R. F., Arthur, M. W., Egan, E., Brown, E. C., Abbott, R. D., & Murray, D. M. (2008). Testing communities that care: The rationale, design and behavioral baseline equivalence of the community youth development study. Prevention Science, 9(3), 178.

Hawton, K., Witt, K. G., Salisbury, T. L. T., Arensman, E., Gunnell, D., Hazell, P., … & van Heeringen, K. (2016). Psychosocial interventions following self-harm in adults: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry, 3(8), 740-750.

Hawton, K., Witt, K. G., Salisbury, T. L. T., Arensman, E., Gunnell, D., Townsend, E., … & Hazell, P. (2015). Interventions for selfharm in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews, (12).

Hem, E., Loge, J. H., Haldorsen, T., & Ekeberg, Ø. (2004). Suicide risk in cancer patients from 1960 to 1999. Journal of Clinical Oncology, 22(20), 4209-4216.

Hetrick, S. E., Yuen, H. P., Bailey, E., Cox, G. R., Templer, K., Rice, S. M., … & Robinson, J. (2017). Internet-based cognitive behavioural therapy for young people with suicide-related behaviour (Reframe-IT): a randomised controlled trial. Evidence-Based Mental Health, 20(3), 76-82. 

Holmgren, A., & Jones, A. W. (2010). Demographics of suicide victims in Sweden in relation to their blood–alcohol concentration and the circumstances and manner of death. Forensic Science International, 198(1-3), 17-22.

Holt, M. K., Vivolo-Kantor, A. M., Polanin, J. R., Holland, K. M., DeGue, S., Matjasko, J. L., … & Reid, G. (2015). Bullying and suicidal ideation and behaviors: a meta-analysis. Pediatrics, 135(2), e496-e509.

Hooven, C., Walsh, E., Pike, K. C., & Herting, J. R. (2012). Promoting CARE: including parents in youth suicide prevention. Family & Community Health, 35(3), 225.

Inagaki, M., Kawashima, Y., Kawanishi, C., Yonemoto, N., Sugimoto, T., Furuno, T., … & Yamada, M. (2015). Interventions to prevent repeat suicidal behavior in patients admitted to an emergency department for a suicide attempt: a meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 175, 66-78.

Karlsson, L. (2009). Experienced needs amongst staff in primary care to work suicide preventive. A qualitative study based on 14 deep interviews. Master thesis. Department of Public Health Sciences Mental Health Promotion and Suicide Prevention. Karolinska Institute.

Karlsson, L., Ramberg, I-L. (2013) Noll självmord i Stockholms län. Del 2: Utvärdering. Rapport. Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP).

Kazan, D., Calear, A. L., & Batterham, P. J. (2016). The impact of intimate partner relationships on suicidal thoughts and behaviours: a systematic review. Journal of Affective Disorders, 190, 585-598.

King, K. A., Strunk, C. M., & Sorter, M. T. (2011). Preliminary effectiveness of surviving the Teens® Suicide Prevention and Depression Awareness Program on adolescents’ suicidality and selfefficacy in performing helpseeking behaviors. Journal of School Health, 81(9), 581-590.

Korczak, D. J., Madigan, S., & Colasanto, M. (2017). Children’s physical activity and depression: a meta-analysis. Pediatrics, 139(4), e20162266.

Kreuze, E., Jenkins, C., Gregoski, M., York, J., Mueller, M., Lamis, D. A., & Ruggiero, K. J. (2017). Technology-enhanced suicide prevention interventions: a systematic review. Journal of Telemedicine and Telecare, 23(6), 605-617.

Krogh, J., Hjorthøj, C., Speyer, H., Gluud, C., & Nordentoft, M. (2017). Exercise for patients with major depression: a systematic review with meta-analysis and trial sequential analysis. BMJ Open, 7(9), e014820.

Krysinska, K., Batterham, P. J., & Christensen, H. (2017). Differences in the effectiveness of psychosocial interventions for suicidal ideation and behaviour in women and men: a systematic review of randomised controlled trials. Archives of Suicide Research, 21(1), 12-32.

Kutcher, S., Wei, Y., & Behzadi, P. (2017). School-and community-based youth suicide prevention interventions: hot idea, hot air, or sham?. The Canadian Journal of Psychiatry, 62(6), 381-387.

Lahoz, T., Hvid, M., & Wang, A. G. (2016). Preventing repetition of attempted suicide—III. The Amager Project, 5-year follow-up of a randomized controlled trial. Nordic Journal of Psychiatry, 70(7), 547-553.

Lai, J. S., Hiles, S., Bisquera, A., Hure, A. J., McEvoy, M., & Attia, J. (2013). A systematic review and meta-analysis of dietary patterns and depression in community-dwelling adults. The American Journal of Clinical Nutrition, 99(1), 181-197.

Large, M., Kaneson, M., Myles, N., Myles, H., Gunaratne, P., & Ryan, C. (2016). Meta-analysis of longitudinal cohort studies of suicide risk assessment among psychiatric patients: heterogeneity in results and lack of improvement over time. PLOS ONE, 11(6), e0156322.

Larsson Omerov, P. (2013). Parents who have lost a son or daughter through suicide: towards improved care and restored psychological health. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). 

Liu, R. T., & Miller, I. (2014). Life events and suicidal ideation and behavior: a systematic review. Clinical Psychology Review, 34(3), 181-192.

Mann, J. J., & Michel, C. A. (2016). Prevention of firearm suicide in the United States: what works and what is possible. American Journal of Psychiatry, 173(10), 969-979.

Mann, J. J., Apter, A., Bertolote, J., Beautrais, A., Currier, D., Haas, A., … & Mehlum, L. (2005). Suicide prevention strategies: a systematic review. JAMA, 294(16), 2064-2074.

Meerwijk, E. L., Parekh, A., Oquendo, M. A., Allen, I. E., Franck, L. S., & Lee, K. A. (2016). Direct versus indirect psychosocial and behavioural interventions to prevent suicide and suicide attempts: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry, 3(6), 544-554.

Miller, I. W., Camargo, C. A., Arias, S. A., Sullivan, A. F., Allen, M. H., Goldstein, A. B., … & Boudreaux, E. D. (2017). Suicide prevention in an emergency department population: the ED-SAFE study. JAMA Psychiatry, 74(6), 563-570.

Milner, A. J., Carter, G., Pirkis, J., Robinson, J., & Spittal, M. J. (2015). Letters, green cards, telephone calls and postcards: systematic and meta-analytic review of brief contact interventions for reducing self-harm, suicide attempts and suicide. The British Journal of Psychiatry, 206(3), 184-190.

Milner, A., Page, A., & LaMontagne, A. D. (2013). Long-term unemployment and suicide: a systematic review and meta-analysis. PLOS ONE, 8(1), e51333.

Milner, A., Spittal, M. J., Kapur, N., Witt, K., Pirkis, J., & Carter, G. (2016). Mechanisms of brief contact interventions in clinical populations: a systematic review. BMC Psychiatry, 16(1), 194.

Milner, A., Witt, K., Pirkis, J., Hetrick, S., Robinson, J., Currier, D., … & Carter, G. L. (2017). The effectiveness of suicide prevention delivered by GPs: A systematic review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 210, 294-302.

Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., & Altman, D. G. (2014). Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses: the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) statement. Annals of Internal Medicine, 151, 264-9.

Narusyte J, Hadlaczky G., Sörberg Wallin A., Dalman C, Kosidou K. Tidigare vårdkonsumtion bland personer som har dött i suicid i Stockholms län år 2011 till 2016. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) (2002b ). När livet inte längre är värt att leva. Lindblad F (ed). När livet inte längre är värt att leva. Promoting mental health – Preventing suicides and suicide attempts. 4.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) (2002a). Det går att leva vidare . Ferm M (ed). Promoting mental health – Preventing suicides and suicide attempts. 3.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). ”Självmord i Sverige, Data: 1980-2016.”. Granskad: 2019-09-24. 

Nelson, H. D., Denneson, L. M., Low, A. R., Bauer, B. W., O’Neil, M., Kansagara, D., & Teo, A. R. (2017). Suicide risk assessment and prevention: a systematic review focusing on veterans. Psychiatric Services, 68(10), 1003-1015.

Nock, M. K., Hwang, I., Sampson, N. A., & Kessler, R. C. (2010). Mental disorders, comorbidity and suicidal behavior: results from the National Comorbidity Survey Replication. Molecular Psychiatry, 15(8), 868.

Nock, M. K., Hwang, I., Sampson, N., Kessler, R. C., Angermeyer, M., Beautrais, A., … & De Graaf, R. (2009). Cross-national analysis of the associations among mental disorders and suicidal behavior: findings from the WHO World Mental Health Surveys. PLOS Medicine, 6(8), e1000123.

Noh, D., Park, Y. S., & Oh, E. G. (2016). Effectiveness of telephone-delivered interventions following suicide attempts: A systematic review. Archives of Psychiatric Nursing, 30(1), 114-119.

Nygren, Å., Åsberg, M., Peterson, U., Djukanovic, I., Häggström, Y., Besèr, A. & Sorjonen, K. (2014). Hälsa och livskvalitet hos pensionärer – HÄLP Slutrapport. Stockholm: Karolinska Institutet.

Oei, T. P., Foong, T., & Casey, L. M. (2006). Number and type of substances in alcohol and drug-related completed suicides in an Australian sample. Crisis, 27(2), 72-76.

Oesterle, S., Hawkins, J. D., Kuklinski, M. R., Fagan, A. A., Fleming, C., Rhew, I. C., … & Catalano, R. F. (2015). Effects of communities that care on males’ and females’ drug use and delinquency 9 years after baseline in a community-randomized trial. American Journal of Community Psychology, 56(3-4), 217-228.

Okolie, C., Dennis, M., Thomas, E. S., & John, A. (2017). A systematic review of interventions to prevent suicidal behaviors and reduce suicidal ideation in older people. International Psychogeriatrics, 29(11), 1801-1824.

Opie, R. S., Itsiopoulos, C., Parletta, N., Sanchez-Villegas, A., Akbaraly, T. N., Ruusunen, A., & Jacka, F. N. (2017). Dietary recommendations for the prevention of depression. Nutritional Neuroscience, 20(3), 161-171.

Ougrin, D., Tranah, T., Stahl, D., Moran, P., & Asarnow, J. R. (2015). Therapeutic interventions for suicide attempts and self-harm in adolescents: systematic review and meta-analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 54(2), 97-107.

Perry, Y., Petrie, K., Buckley, H., Cavanagh, L., Clarke, D., Winslade, M., … & Christensen, H. (2014). Effects of a classroom-based educational resource on adolescent mental health literacy: A cluster randomised controlled trial. Journal of Adolescence, 37(7), 1143-1151.

Perry, Y., Werner-Seidler, A., Calear, A. L., & Christensen, H. (2016). Web-based and mobile suicide prevention interventions for young people: a systematic review. Journal of the Canadian Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 25(2), 73.

Peterson U. (2019). Livsberättargrupper. Ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Stadsmissioner och Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetet.

Pirkis, J., San Too, L., Spittal, M. J., Krysinska, K., Robinson, J., & Cheung, Y. T. D. (2015). Interventions to reduce suicides at suicide hotspots: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry, 2(11), 994-1001.

Pokorny, A. D. (1983). Prediction of suicide in psychiatric patients: report of a prospective study. Archives of General Psychiatry, 40(3), 249-257.

Pompili, M., Forte, A., Lester, D., Erbuto, D., Rovedi, F., Innamorati, M., … & Girardi, P. (2014). Suicide risk in type 1 diabetes mellitus: a systematic review. Journal of Psychosomatic Research, 76(5), 352-360.

Pospos, S., Young, I. T., Downs, N., Iglewicz, A., Depp, C., Chen, J. Y., … & Zisook, S. (2017). Web-based tools and mobile applications to mitigate burnout, depression, and suicidality among healthcare students and professionals: a systematic review. Academic Psychiatry, 1-12.

Proposition 2017/18:249: God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik.

Propositionen 2007/08:110: En förnyad folkhälsopolitik

Ramberg I-L. (2012). Synen på arbetet med självmordsnära patienter i den psykiatriska vården. Utvärdering av projektet Aktion Livräddning inom Psykiatri Södra Stockholm. Rapport. Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP).

Ramberg IL, Di Lucca MA, Hadlaczky G. (2016). The Impact of Knowledge of Suicide Prevention and Work Experience among Clinical Staff on Attitudes towards Working with Suicidal Patients and Suicide Prevention. International Journal of Environmental Research and Public Health, 13(2):195.

Ramberg, I. L., & Wasserman, D. (2004). Benefits of implementing an academic training of trainers program to promote knowledge and clarity in work with psychiatric suicidal patients. Archives of Suicide Research, 8(4), 331-343. 

Rebar, A. L., Stanton, R., Geard, D., Short, C., Duncan, M. J., & Vandelanotte, C. (2015). A meta-meta-analysis of the effect of physical activity on depression and anxiety in non-clinical adult populations. Health Psychology Review, 9(3), 366-378.

Ribeiro, J. D., Franklin, J. C., Fox, K. R., Bentley, K. H., Kleiman, E. M., Chang, B. P., & Nock, M. K. (2016). Self-injurious thoughts and behaviors as risk factors for future suicide ideation, attempts, and death: a meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Medicine, 46(2), 225-236.

Riblet, N. B., Shiner, B., Young-Xu, Y., & Watts, B. V. (2017). Strategies to prevent death by suicide: meta-analysis of randomised controlled trials. The British Journal of Psychiatry, 210(6), 396-402.

Robinson, J., Cox, G., Bailey, E., Hetrick, S., Rodrigues, M., Fisher, S., & Herrman, H. (2016). Social media and suicide prevention: a systematic review. Early Intervention in Psychiatry, 10(2), 103-121.

Runeson, B., Odeberg, J., Pettersson, A., Edbom, T., Adamsson, I. J., & Waern, M. (2017). Instruments for the assessment of suicide risk: A systematic review evaluating the certainty of the evidence. PLOS ONE, 12(7), e0180292.

Runeson, B., Tidemalm, D., Dahlin, M., Lichtenstein, P., & Långström, N. (2010). Method of attempted suicide as predictor of subsequent successful suicide: national long term cohort study. BMJ, 341, c3222.

Rutz, W., Von Knorring, L., & Wålinder, J. (1989). Frequency of suicide on Gotland after systematic postgraduate education of general practitioners. Acta Psychiatrica Scandinavica, 80(2), 151-154. 

Sakashita, T., & Oyama, H. (2016). Overview of community-based studies of depression screening interventions among the elderly population in Japan. Aging & Mental Health, 20(2), 231-239.

Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2002). Training program in suicide prevention for psychiatric nursing personnel enhance attitudes to attempted suicide patients. International Journal of Nursing Studies, 39(1), 115-121. 

Santaella-Tenorio, J., Cerdá, M., Villaveces, A., & Galea, S. (2016). What do we know about the association between firearm legislation and firearm-related injuries?. Epidemiologic Reviews, 38(1), 140-157.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. ISBN 978-91-85413-86-7. 

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. ISBN 978-91-85413-86-7. 

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 241. ISBN 978-91-85413-85-0. 

Schilling, E. A., Aseltine, R. H., & James, A. (2016). The SOS suicide prevention program: Further evidence of efficacy and effectiveness. Prevention Science, 17(2), 157-166.

Scocco, P., Preti, A., Totaro, S., Corrigan, P. W., Castriotta, C., & SOPROXI Team. (2019). Stigma, grief and depressive symptoms in help-seeking people bereaved through suicide. Journal of Affective Disorders, 244, 223-230.

Sher, Leo. (2006). Alcohol consumption and suicide. QJM : Monthly Journal of the Association of Physicians, 99(1). 57-61.

Stockholms läns landsting (SLL). (2010). Regionalt vårdprogram. Suicidnära patienter.

Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt.

Socialstyrelsen. “Case management.”. Granskad: 2019-09-24. 

Socialstyrelsen. “Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom.”. Granskad 2018-08-22.

Spillane, A., Larkin, C., Corcoran, P., Matvienko-Sikar, K., & Arensman, E. (2017). What are the physical and psychological health effects of suicide bereavement on family members? Protocol for an observational and interview mixed-methods study in Ireland. BMJ Open, 7(3), e014707.

Stockholms läns landsting (SLL). (2011). Förslag till Handlingsplan nollvision suicid i Stockholms län.

Storsthlm (2017). Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa: Analys och handlingsplan för Stockholms län – inriktning barn, unga och unga vuxna upp till och med 24 år.

Storsthlm (2017). Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa: Analys och handlingsplan för Stockholms län – inriktning barn, unga och unga vuxna upp till och med 24 år.

Suicidprevention i Väst (SPIV) (2017). Navigare – Psykosocialt omhändertagande i det akuta skedet vid kris och sorg i familjen efter suicid eller vid ett försvinnande (utan misstanke om brott).

Sveriges Kommuner och Landsting. “Metodutveckling, bostad först.”. Granskad 2019-09-05. 

Sveriges Kommuner och Landsting. För en välfungerande vårdkedja: Hur vi tillsammans kan minimera överbeläggningar och utlokaliseringar för patientens bästa. ISBN: 978-91-7585-418-2. Granskad 2018-08-22.

Tang, N. K., & Crane, C. (2006). Suicidality in chronic pain: a review of the prevalence, risk factors and psychological links. Psychological Medicine, 36(5), 575-586. 

Thompson, E. A., Eggert, L. L., Randell, B. P., & Pike, K. C. (2001). Evaluation of indicated suicide risk prevention approaches for potential high school dropouts. American Journal of Public Health, 91(5), 742.

Tierney, R. J. (1994). Suicide intervention training evaluation: A preliminary report. Crisis: The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 15(2), 69-76

Torok, M., Calear, A., Shand, F., & Christensen, H. (2017). A systematic review of mass media campaigns for suicide prevention: understanding their efficacy and the mechanisms needed for successful behavioral and literacy change. Suicide and LifeThreatening Behavior, 47(6), 672-687.

Victor, C. R., & Yang, K. (2012). The prevalence of loneliness among adults: a case study of the United Kingdom. The Journal of Psychology, 146(1-2), 85-104.

Vidot, D. C., Huang, S., Poma, S., Estrada, Y., Lee, T. K., & Prado, G. (2016). Familias Unidas’ crossover effects on suicidal behaviors among Hispanic adolescents: Results from an effectiveness trial. Suicide and LifeThreatening Behavior, 46, S8-S14.

Vyssoki, B., Gleiss, A., Rockett, I. R., Hackl, M., Leitner, B., Sonneck, G., & Kapusta, N. D. (2015). Suicide among 915,303 Austrian cancer patients: Who is at risk?. Journal of Affective Disorders, 175, 287-291.

Wang, Y. C., Hsieh, L. Y., Wang, M. Y., Chou, C. H., Huang, M. W., & Ko, H. C. (2016). Coping card usage can further reduce suicide reattempt in suicide attempter case management within 3month intervention. Suicide and LifeThreatening Behavior, 46(1), 106-120.

Wasserman D, Rihmer Z, Rujescu D, Sarchiapone M, Sokolowski M, Titelman D,Zalsman G, Zemishlany Z, Carli V; European Psychiatric Association. (2012). The European Psychiatric Association (EPA) guidance on suicide treatment and prevention. European Psychiatry, 27(2):129-41.

Wasserman, D., Hoven, C. W., Wasserman, C., Wall, M., Eisenberg, R., Hadlaczky, G., … & Carli, V. (2015). School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet, 385(9977), 1536-1544.

Wei, Y., Kutcher, S., & LeBlanc, J. C. (2015). Hot idea or hot air: A systematic review of evidence for two widely marketed youth suicide prevention programs and recommendations for implementation. Journal of the Canadian Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 24(1), 5.

World Health Organization (WHO). Förebygga självmord: Att starta stödgrupper för efterlevande (2011). Stockholm, NASP: World Health Organization.

World Health Organization (WHO). Preventing suicide: a global imperative. 2014. Geneva: World Health Organization. 

World Health Organization (WHO). Preventing suicide: a resource for media professionals, update 2017. Geneva: World Health Organization; 2017 (WHO/MSD/MER/17.5). Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. 

Wilcox, H. C., Kellam, S. G., Brown, C. H., Poduska, J. M., Ialongo, N. S., Wang, W., & Anthony, J. C. (2008). The impact of two universal randomized first-and second-grade classroom interventions on young adult suicide ideation and attempts. Drug and Alcohol Dependence, 95, S60-S73.

Witt, K., Milner, A., Allisey, A., Davenport, L., & LaMontagne, A. D. (2017). Effectiveness of suicide prevention programs for emergency and protective services employees: A systematic review and metaanalysis. American Journal of Industrial Medicine, 60(4), 394-407.

Witt, K., Spittal, M. J., Carter, G., Pirkis, J., Hetrick, S., Currier, D., … & Milner, A. (2017). Effectiveness of online and mobile telephone applications (‘apps’) for the self-management of suicidal ideation and self-harm: a systematic review and meta-analysis. BMC Psychiatry, 17(1), 297.

Wyman, P. A., Brown, C. H., LoMurray, M., Schmeelk-Cone, K., Petrova, M., Yu, Q., … & Wang, W. (2010). An outcome evaluation of the Sources of Strength suicide prevention program delivered by adolescent peer leaders in high schools. American Journal of Public Health, 100(9), 1653-1661.

Xuan, Z., Naimi, T. S., Kaplan, M. S., Bagge, C. L., Few, L. R., Maisto, S., … & Freeman, R. (2016). Alcohol policies and suicide: a review of the literature. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 40(10), 2043-2055.

Zalsman, G., Hawton, K., Wasserman, D., van Heeringen, K., Arensman, E., Sarchiapone, M., … & Purebl, G. (2016). Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry, 3(7), 646-659.

Zebhauser, A., HofmannXu, L., Baumert, J., Häfner, S., Lacruz, M. E., Emeny, R. T., … & Ladwig, K. H. (2014). How much does it hurt to be lonely? Mental and physical differences between older men and women in the KORAAge Study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 29(3), 245-252.