Vetenskapligt underlag för Assertive Outreach
Totalt fem originalartiklar utvärderade outreach-baserade eftervårdsinsatser för personer som gjort suicidförsök eller vårdats efter avsiktlig självförgiftning. Sammantaget är resultaten delvis positiva, men inte entydiga. De Baerum-liknande OPAC-studierna från Danmark talar för att snabb och aktiv outreach efter suicidförsök kan minska upprepade suicidförsök eller suicidala handlingar på kort sikt. Vid längre uppföljning tycks effekten på andelen patienter med upprepning dock avta, även om det totala antalet upprepade suicidala handlingar fortfarande var lägre i interventionsgruppen. Andra modeller, såsom The Way Back Support Service i Australien och AID-interventionen i Danmark, visade däremot ingen signifikant minskning av återinläggning för avsiktlig självförgiftning eller upprepat suicidförsök/suicid. Sammantaget talar resultaten för att outreach-baserad eftervård kan ha suicidpreventiv potential, särskilt när insatsen ges snabbt efter suicidförsök, är aktiv och innehåller kontinuerlig kontakt och stöd till behandlingsföljsamhet, men effekten är inte konsekvent visad och tycks variera beroende på insatsens innehåll, intensitet, population, vårdkontext och uppföljningstid.
Vad innebär insatsen?
Outreach-baserad eftervård efter suicidförsök är en aktiv uppföljande insats som syftar till att minska risken för nya suicidala handlingar efter kontakt med akutmottagning eller annan akut vård. Insatsen bygger på att vård- eller stödpersonal snabbt tar kontakt med patienten efter det akuta vårdtillfället och aktivt försöker etablera och upprätthålla kontakt, snarare än att invänta att patienten själv söker vidare stöd.
Kontakten kan ske genom hembesök, telefonsamtal, sms, e-post eller fysiska möten och kan omfatta outreach eller assertive outreach, krisstöd, problemlösning, säkerhetsplanering, praktiskt psykosocialt stöd samt hjälp att komma i kontakt med psykiatrisk vård, primärvård eller andra stödinsatser. Insatserna varierar i längd och intensitet, från kortare icke-kliniska stödinsatser till mer strukturerade vårdmodeller med återkommande kontakt under flera månader.
Evidensen är inte entydig. Vissa studier visar minskad upprepning av suicidförsök eller suicidala handlingar på kort sikt, medan andra inte visar någon tydlig effekt på återinläggning eller upprepade suicidförsök. Effekten tycks kunna påverkas av hur snabbt insatsen startar, hur aktiv och kontinuerlig kontakten är samt hur väl insatsen kopplas till övrig vård.
Översikt av studier
Totalt fem studier har utvärderat outreach-baserade eftervårdsinsatser efter suicidförsök eller sjukhusvårdad avsiktlig självförgiftning, med upprepat suicidförsök, suicid, upprepade suicidala handlingar eller återinläggning som centrala utfall. Hvid och Wang (2009) fann i en kvasiexperimentell studie att ett Baerum-liknande rapid-response outreach programme var associerat med lägre förekomst av upprepat suicidförsök eller suicid och färre upprepade suicidala handlingar under uppföljningen. Hvid m.fl. (2011) fann i en efterföljande RCT att OPAC-programmet, som byggde på outreach, problemlösning, stöd till behandlingsföljsamhet och kontinuitet, minskade både andelen patienter med upprepad suicidal handling och det totala antalet upprepade suicidala handlingar. Lahoz m.fl. (2016), som följde upp samma RCT efter 5 år, fann att effekten på antal patienter med upprepad suicidal handling inte längre var statistiskt signifikant, medan det totala antalet upprepade suicidala handlingar fortsatt var lägre i interventionsgruppen. McGill m.fl. (2022) fann däremot ingen signifikant effekt av The Way Back Support Service, en kortare icke-klinisk eftervårdsinsats med assertive outreach, på återinläggning för avsiktlig självförgiftning. Morthorst m.fl. (2012) fann inte heller någon signifikant minskning av upprepat suicidförsök eller suicid efter AID, en case management-insats med assertive outreach, varken enligt registerdata eller självrapporterade data. Sammantaget visar studierna blandade resultat: de Baerum-liknande OPAC-studierna från Danmark rapporterade minskad upprepning på kort sikt, medan effekten på antal patienter med upprepning avtog över längre uppföljning och andra assertive outreach- eller eftervårdsmodeller inte visade signifikanta effekter på upprepade suicidförsök eller återinläggning.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom cirka hälften av studierna inte visade någon statistiskt signifikant effekt och flera använde återinläggningar för suicidförsök som ett indirekt mått på suicidförsök - vilket inte nödvändigtvis speglar faktisk suicidhandling. Samtidigt är studierna av hög kvalitet och huvudsakligen genomförda i Danmark, vilket talar för god överförbarhet till svenska förhållanden. Insatsen kan utföras av flera olika yrkesgrupper även utanför hälso- och sjukvården, vilket kan sänka kostnaderna, samtidigt som den kan förbättra patientens följsamhet till sin vårdplan. Skalbarheten begränsas dock av att insatsen riktar sig till en stor patientgrupp, vilket ställer krav på omfattande implementering.