Vetenskapligt underlag för ASSIP
Totalt tre randomiserade originalstudier utvärderade ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) för patienter som nyligen gjort suicidförsök. Sammantaget är resultaten inte entydiga. Den ursprungliga studien visade en tydlig minskning av upprepade suicidförsök efter ASSIP jämfört med sedvanlig behandling, men senare studier har inte kunnat replikera denna effekt. En studie fann ingen signifikant skillnad mellan ASSIP och krisstöd, och en senare replikationsstudie fann ingen signifikant minskning av suicidalt beteende med ASSIP som tillägg till sedvanlig behandling. I den senare studien visade per-protokoll-analysen dessutom en högre incidens av upprepade suicidförsök i ASSIP-gruppen. Sammantaget talar resultaten för att ASSIP kan ha suicidpreventiv effekt i vissa sammanhang, men att effekten inte är konsekvent visad och att ytterligare studier behövs för att tydliggöra för vilka patienter och i vilka vårdkontexter interventionen är mest lämplig.
Vad innebär insatsen?
ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) är en kort, strukturerad psykoterapeutisk intervention för personer som nyligen har gjort ett suicidförsök. Tidigare suicidförsök är en av de starkaste riskfaktorerna för upprepade suicidförsök och suicid, och perioden efter ett suicidförsök är därför en viktig möjlighet för riktade preventiva insatser. ASSIP bygger på antagandet att suicidala kriser ofta utvecklas genom individuella sårbarheter, utlösande händelser och återkommande mönster i hur personen tolkar och hanterar psykisk smärta. Interventionen syftar därför till att tillsammans med patienten förstå den personliga bakgrunden till suicidförsöket, identifiera varningssignaler och risksituationer samt utveckla konkreta strategier för att hantera framtida kriser. Vanligen består ASSIP av tre strukturerade sessioner med narrativ intervju, videogenomgång, gemensam fallformulering och säkerhetsplanering, följt av regelbundna personliga uppföljningsbrev under en längre period. Evidensen är dock inte entydig; den ursprungliga studien visade minskade upprepade suicidförsök, medan senare studier inte har kunnat replikera denna effekt.
Översikt av studier
Totalt tre randomiserade studier har utvärderat ASSIP för patienter som nyligen gjort suicidförsök, med upprepade suicidförsök eller suicidalt beteende som centrala utfall. Den ursprungliga studien av Gysin-Maillart m.fl. (2016) fann en tydlig minskning av upprepade suicidförsök efter ASSIP jämfört med sedvanlig behandling. Senare studier har dock inte replikerat dessa resultat: Arvilommi m.fl. (2022) fann ingen signifikant skillnad mellan ASSIP och krisstöd i upprepade suicidförsök under två års uppföljning, och Monn m.fl. (2025) fann ingen signifikant minskning av suicidalt beteende med ASSIP som tillägg till sedvanlig behandling. I Monn m.fl. (2025) visade per-protokoll-analysen dessutom en högre incidens av upprepade suicidförsök i ASSIP-gruppen, vilket innebär att resultaten sammantaget är inkonsekventa.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom underlagets tre studier visade på motstridiga resultat där en av studierna visade negativa effekter med ökade självmord. Studierna är genomförda i europeiska vårdkontexter, vilket talar för viss generaliserbarhet till Sverige, men osäkerhet kvarstår kring vilka förutsättningar som krävs och hur känslig effekten är för variation i genomförandet. Insatsen kräver utbildade terapeuter och ett strukturerat upplägg med uppföljningar, vilket begränsar skalbarheten jämfört med enklare insatser. Kostnaderna består främst av personalutbildning samt cirka 1–2 timmars professionstid per patient, utöver uppföljningar, vilket innebär en löpande resursåtgång.