Vetenskapligt underlag för insatser utformade för äldre
Totalt tre longitudinella observationsstudier utvärderade telefonbaserade stödinsatser och offentligt ekonomiskt stöd riktade till äldre personer i socialt utsatta situationer. Två italienska studier av Tele-Help/Tele-Check rapporterade lägre suiciddödlighet bland användare av tjänsten jämfört med förväntade suicidtal i befolkningen. Resultaten var tydligare bland kvinnor, medan någon statistiskt signifikant effekt inte observerades bland män. En sydkoreansk kohortstudie visade även att äldre personer i fattigdom som inte mottog socialbidrag hade högre risk för suicidrelaterade beteenden än bidragsmottagare. Sammantaget tyder resultaten på att insatser som syftar till att minska social isolering och ekonomisk utsatthet bland äldre kan vara associerade med minskad suicidrisk, även om underlaget är begränsat och huvudsakligen baserat på observationsstudier.
Vad innebär insatsen?
Suicid är vanligast bland äldre och i synnerhet bland män 85 år och äldre. Orsakerna kan vara flera men en bidragande faktor kan vara att livskvaliteten sjunker i takt med stigande ålder. Livskvaliteten tycks sjunka i synnerhet hos män, åtminstone enligt resultaten från en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av 9968 personer i åldrarna 65–80 år (Djukanovic, Carlsson & Peterson, 2016). Drygt en fjärdedel av personerna uppgav att de kände sig ensamma och flera studier (t.ex. Cacioppo m.fl., 2006; Victor & Yang, 2012; Zebhauser m.fl., 2014) har påvisat ett samband mellan depressiva symtom och upplevd ensamhet. Behovet av insatser som på olika sätt kan hjälpa patienter med deras ensamhetsproblematik har uppmärksammats av primärvården (Karlsson, 2009) och ensamhet är det största enskilda problemet som avhandlas i Minds äldrelinje.
Översikt av studier
Tre longitudinella observationsstudier undersökte telefonbaserade stödinsatser och ekonomiskt stöd riktade till äldre personer i socialt utsatta situationer. De Leo m.fl. (1995) och De Leo m.fl. (2002) utvärderade Tele-Help/Tele-Check, en telefonbaserad stöd- och trygghetsinsats för äldre personer i Italien som omfattade regelbundna telefonkontakter för emotionellt stöd, behovsbedömning och tillgång till trygghetslarm. Båda studierna rapporterade lägre suiciddödlighet bland användare av tjänsten jämfört med förväntade suicidtal i befolkningen. I den senare studien var resultaten statistiskt signifikanta bland kvinnor, men inte bland män.
Kim m.fl. (2024) undersökte sambandet mellan offentligt ekonomiskt stöd och suicidrelaterade utfall bland äldre personer i Sydkorea. Studien visade att äldre personer i fattigdom som inte mottog socialbidrag hade högre risk för suicidrelaterade beteenden än bidragsmottagare.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom evidensunderlaget är begränsat och studierna saknade kontrollgrupp. Studierna tyder dock på en möjlig effekt, men den kan vara överskattad. Samtidigt bedöms överförbarheten till svensk kontext som relativt god, eftersom insatsen bygger på generella mekanismer som kontakt, uppföljning och tillgång till stöd. Insatsen är relativt kostnadseffektiv då befintlig infrastruktur kan utnyttjas, även om insatsens behov av uppföljning påverkar skalbarheten. Insatsen kan också ge bredare positiva effekter, såsom minskad ensamhet, ökad trygghet och tidigare upptäckt av stödbehov.