Vetenskapligt underlag för lagar om alkoholskatt
Totalt nio originalstudier utvärderade sambandet mellan alkoholskatt/alkoholpriser och suicidtal, huvudsakligen baserade på observationsstudier med ekologiska studiedesigner. Sammantaget tyder evidensen på att höjda alkoholskatter och priser är associerade med minskade suicidtal, men resultaten är inte helt entydiga. Effekterna är tydligare bland män, medan flera studier inte visar någon effekt bland kvinnor. Flera studier på befolkningsnivå rapporterar minskningar i suicidtal i samband med ökade alkoholpriser, vilket talar för att alkoholskatt kan ha en suicidpreventiv effekt. Samtidigt finns studier som visar varierande resultat beroende på typ av alkohol samt enstaka studier som rapporterar motsatt effekt, där ökade skatter var associerade med ökade suicidtal bland män. En studie av omfattande alkoholpolitiska åtgärder i Litauen rapporterade dessutom ökade alkoholrelaterade suicid bland män trots samtidiga minskningar i andra alkoholrelaterade skador. Vidare visar studier av bredare alkoholpolitiska åtgärder, som inkluderar flera typer av restriktioner, inga tydliga effekter på suicidtal på befolkningsnivå.
Vad innebär insatsen?
Impulsivitet är en känd riskfaktor för de suicidförsök som kännetecknas av mindre planering avseende val av tidpunkt, plats och metod. Obduktionsstudier har visat att alkohol i blodet är vanligt förekommande hos personer som tagit sina liv. Alkohol ökar generellt sett impulsivitet och aggression, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. Utöver detta är alkoholmissbruk en vanligt förekommande faktor vid många självmordshandlingar, i synnerhet bland män. Alkoholmissbruk kan bidra till en långvarigt förhöjd risk för ytterligare självmordshandlingar och fullbordat självmord.
Lagar och policyer som syftar till att reglera befolkningens alkoholkonsumtion kan innefatta bland annat förhöjda skatter, förbud mot alkoholimport, alkoholtillgänglighet (i form av lokala försäljningsställen eller restauranter som serverar alkohol), nolltoleranslagar vid bilkörning, förhöjda kvalitetskrav eller licens för att kunna producera/distribuera alkohol, marknadsföring av alkoholhaltiga drycker, statlig eller privat försäljning och så vidare. Alla sådana regleringar är dock inte evidensbaserade.
Översikt av studier
En litteraturgenomgång av studier som undersökt effekterna av alkoholskatt och alkoholpriser på suicid visar överlag ett samband mellan högre priser och minskade suicidtal, men resultaten är inte helt entydiga. Flera studier rapporterar minskningar i suicidtal på befolkningsnivå (Sloan m.fl., 1994; Razvodovsky, 2019; Skog, 1993; Son och Topyan, 2011), medan andra studier finner könsspecifika effekter där minskningar endast observeras bland män och ingen effekt bland kvinnor (Markowitz m.fl., 2003; Lange m.fl., 2021). I kontrast rapporterade Yamasaki m.fl. (2005) en ökning av suicidtal bland män i samband med höjd alkoholskatt, medan ingen effekt sågs bland kvinnor. Sauliune m.fl. (2012) rapporterade även ökade alkoholrelaterade suicid bland män efter införandet av omfattande alkoholpolitiska åtgärder i Litauen, trots samtidiga minskningar i andra alkoholrelaterade skador. Vidare fann Murphy m.fl. (2024) ingen tydlig association mellan ökad restriktivitet i den samlade alkoholpolicyn och suicidtal i befolkningen.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker, eftersom den bygger på ett begränsat antal studier med varierande kvalitet. Flera studier är genomförda i länder med betydligt lägre alkoholskatter än Sverige, vilket begränsar överförbarheten till svenska förhållanden samt innebär en risk för att ytterligare skattehöjningar får begränsad effekt. Däremot kan man tänka sig att en sänkning av en hög alkoholskatt skulle kunna leda till en ökning i självmord, även om det inte utvärderats i det vetenskapliga underlaget. Högre skatter på alkohol, om den leder till en minskad alkoholkonsumtion, kan leda till andra folkhälsovinster, såsom färre trafikolyckor och förbättrad fysisk hälsa i befolkningen. Insatsen är lätt att skala upp då den kan införas nationellt och samtidigt generera skatteintäkter, men den kan också innebära ekonomiska nackdelar för restaurangnäringen och hushåll med svag ekonomi.