Vetenskapligt underlag för lagar om försäljning och import av alkoholdrycker
Totalt 15 originalstudier utvärderade sambandet mellan alkoholtillgänglighet, alkoholpolicy och suicidtal, främst med kvasi-experimentella och observationsbaserade studiedesigner. Sammantaget visar resultaten att restriktioner av alkoholtillgänglighet ofta är associerade med minskningar i suicidtal, även om resultaten varierar mellan studier och populationer.
Faktorer som tycks minska suicid inkluderar omfattande alkoholrestriktioner som minskar tillgänglighet och konsumtion, såsom nationella reformer och tillfälliga restriktioner (t.ex. i Sovjetunionen, Estland, Slovenien, Ryssland och Sydafrika), där minskningar i suicidtal, särskilt bland män, har observerats. Även begränsningar av tillgänglighet på lokal nivå, såsom införandet av “dry laws” eller minskad tillgång till försäljningsställen, är i flera fall associerade med lägre suicidtal.
Ökad tillgänglighet till alkohol, exempelvis genom ökad täthet av alkoholförsäljningsställen eller privatisering av alkoholförsäljning, är i flera studier associerad med ökade suicidtal. I Litauen observerades däremot ökade alkoholrelaterade suicid bland män trots införandet av omfattande alkoholpolitiska åtgärder, samtidigt som andra alkoholrelaterade skador minskade. Samtidigt finns studier som inte har funnit några tydliga samband mellan samlad alkoholpolicy och suicidtal på befolkningsnivå, eller mellan alkoholtillgänglighet och specifika suicidbeteenden.
Effekterna varierar dessutom mellan kön och åldersgrupper, där samband generellt är tydligare bland män än bland kvinnor. Sammantaget tyder resultaten på att alkoholtillgänglighet är en viktig faktor i relation till suicidtal, men att sambanden är kontextberoende och inte konsekventa i alla studier.
Vad innebär insatsen?
Impulsivitet är en känd riskfaktor för de suicidförsök som kännetecknas av mindre planering avseende val av tidpunkt, plats och metod. Obduktionsstudier har visat att alkohol i blodet är vanligt förekommande hos personer som tagit sina liv. Alkohol ökar generellt sett impulsivitet och aggression, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. Utöver detta är alkoholmissbruk en vanligt förekommande faktor vid många självmordshandlingar, i synnerhet bland män. Alkoholmissbruk kan bidra till en långvarigt förhöjd risk för ytterligare självmordshandlingar och fullbordat självmord.
Lagar och policyer som syftar till att reglera befolkningens alkoholkonsumtion kan innefatta bland annat förhöjda skatter, förbud mot alkoholimport, alkoholtillgänglighet (i form av lokala försäljningsställen eller restauranter som serverar alkohol), nolltoleranslagar vid bilkörning, förhöjda kvalitetskrav eller licens för att kunna producera/distribuera alkohol, marknadsföring av alkoholhaltiga drycker, statlig eller privat försäljning och så vidare. Alla sådana regleringar är dock inte evidensbaserade.
Översikt av studier
Flera originalstudier har undersökt sambandet mellan alkoholtillgänglighet, alkoholpolicy och suicidtal, främst med kvasi-experimentella och observationsbaserade studiedesigner. Sammantaget visar studierna att ökad tillgänglighet till alkohol ofta är associerad med högre suicidtal, medan restriktiva alkoholpolicys i flera fall är kopplade till minskningar i suicidtal, även om resultaten varierar mellan studier och populationer.
Studier från USA har visat att högre täthet av alkoholförsäljningsställen är associerad med högre suicidtal (Escobedo & Ortiz, 2002; Johnson m.fl., 2009), samt med en högre andel alkoholrelaterade suicid, särskilt bland män (Giesbrecht m.fl., 2015). Även Markowitz m.fl. (2003) fann att ökad tillgänglighet var associerad med högre suicidtal bland män, medan mer restriktiva förhållanden, såsom en högre andel av befolkningen i så kallade “dry counties”, var kopplade till lägre suicidtal i vissa grupper.
Flera naturliga experiment tyder samtidigt på att minskad alkoholtillgänglighet kan vara associerad med minskade suicidtal. Under den sovjetiska anti-alkoholkampanjen observerades betydande minskningar i suicidtal i flera länder, bland annat i det tidigare Sovjetunionen (Wasserman & Värnik, 1998) och i Estland (Värnik m.fl., 2006). Liknande resultat rapporterades i Slovenien (Pridemore & Snowden, 2009) och Ryssland (Pridemore m.fl., 2013), där alkoholpolicys var kopplade till minskningar i suicidtal, särskilt bland män. Även tillfälliga alkoholrestriktioner under COVID-19-pandemin i Sydafrika var associerade med minskade suicidtal (Hodgson m.fl., 2025). I Litauen fann Sauliune m.fl. (2012) däremot att YPLL till följd av alkoholrelaterade suicid bland män ökade under perioden 2006–2009, trots att omfattande alkoholpolitiska åtgärder införts och andra alkoholrelaterade skador minskat.
Studier av policyförändringar som ökar tillgängligheten visar i flera fall motsatt samband. I Kanada var privatisering av alkoholförsäljning associerad med ökade suicidtal (Zalcman & Mann, 2007), medan restriktiva alkoholregler i Alaska var kopplade till minskade suicidtal (Berman m.fl., 2000). Även förändringar i konsumtionsmönster, såsom minskad spritkonsumtion i Island, har associerats med minskade suicidtal (Lester, 1999).
Samtidigt är resultaten inte helt entydiga. Murphy m.fl. (2024) fann inga tydliga samband mellan samlad alkoholpolicy och suicidtal på befolkningsnivå, och Pear m.fl. (2023) fann ingen association mellan täthet av alkoholförsäljningsställen och självmordsbeteenden med skjutvapen.
Sammantaget tyder evidensen på att alkoholtillgänglighet är en relevant faktor i relation till suicidtal, där restriktiva alkoholpolicys ofta är associerade med lägre suicidtal, särskilt bland män, men där resultaten varierar beroende på kontext, studiedesign och befolkningsgrupp.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en stor potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker eftersom evidensunderlaget är begränsat och resultaten svårtolkade (då studierna inkluderat många olika interventioner). Studierna är dessutom genomförda i länder utan statligt alkoholmonopol (så som Systembolaget i Sverige) vilket innebär att insatsen troligtvis inte skulle ha en lika stor effekt i Sverige. Samtidigt har insatsen flera fördelar, såsom minskad alkoholkonsumtion, färre alkoholrelaterade skador och bättre fysisk hälsa. Den är dessutom relativt kostnadseffektiv och har en god spridning, men möjligheten till ytterligare restriktioner i alkoholförsäljning i Sverige kan vara begränsad.