Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (5)

Område 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Prioriteringsgrad 1

Insatser utformade för specifika arbetsplatser

  • Beskrivning av insatsen: Ofta bestående av flera komponenter som tillsammans syftar till att minska stigma kring hjälpsökande genom att öka kunskapen om suicid och kapaciteten för medarbetare att hjälpa upptäcka och hjälpa kollegor som mår dåligt. De vanligaste komponenterna är utbildning för chefer och personal i att känna igen och agera på varningssignaler, samt främjande av hänvisning till stödresurser och tjänster. I vissa fall ingår även åtgärder för att begränsa tillgången till suicidmedel som anställda har tillgång till i sitt arbete, till exempel skjutvapen. 
  • Syfte: Att öka medvetenheten om självmord, förbättra tidig identifiering av psykisk ohälsa och minska stigma kring hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Anställda i yrkesgrupper med förhöjd suicidrisk, såsom soldater, poliser, och byggnadsarbetare.
  • Utvärderad i kontext: Arbetsplatser.

Prioriteringsgrad 2

Universella skolprogram för socioemotionellt lärande

  • Beskrivning av insatsen: Skolprogrammen inleds ofta med strukturerade lektioner där elever får grundläggande kunskap om psykisk hälsa och självmord. Den utmärkande komponenten är däremot att eleverna själva leder och deltar i aktiviteter och workshops med fokus på socioemotionellt lärande, suicidprevention och stärkande av sin egen och andra elevers motståndskraft. Tanken är att lärandet ska grunda sig i den sociala interaktionen och gemensamma kunskapen mellan eleverna.
  • Syfte: Att stärka elevers egen copingförmåga och känsloreglering samt igenkänning av varningssignaler hos sig själva och andra.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö.

Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa

  • Beskrivning av insatsen: Informations- och upplysningskampanjer syftar till att vara hälsofrämjande, öka hjälpbeteende och fungera preventivt för hela befolkningen i att förebygga suicid. Kampanjer syftar ofta till att sprida kunskap om psykisk hälsa, att suicidalitet och depression är behandlingsbart, och att man bör prata om dessa problem när de uppstår. Dessa budskap sprids exempelvis i TV, tidningar, radio, broschyrer samt via reklamskyltar och webbplatser, för att skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om problemet.
  • Syfte: Att öka medvetenheten och kunskap om suicid, minska stigma och förbättra kännedom om stödresurser samt främja hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och som nås genom offentlig kommunikation.
  • Utvärderad i kontext: Offentlig kommunikation och informationsspridning.

Prioriteringsgrad 3

Insatser i skolan för hbtqi-elever

  • Beskrivning av insatsen: Strukturella förändringar och policyer som syftar till att stödja elever som identifierar sig som hbtqi. Komponenter som undersökts i det vetenskapliga underlaget är elevledda stödgrupper, fortbildning av skolpersonal om hur man skapar en trygg och stödjande miljö för hbtqi elever, trygga rum (”safe spaces”) och en antimobbningspolicy som explicit inkluderar sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
  • Syfte: Att stärka trygghet, inkludering och socialt stöd i skolmiljön för att minska suicidrisk och psykisk ohälsa bland hbtqi elever.
  • Utvärderad i målgrupp: Hbtqi elever med suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö och utbildningsverksamhet.

Skolprogram med screening och utbildning i varningssignaler

  • Beskrivning av insatsen: Program i skolmiljö där elever genomgår strukturerad screening för tecken på psykisk ohälsa, som sedan styr hänvisning av elever som uppvisar en viss mängd symptom till stödinsatser. I samband med screeningen är det vanligt att man utbildar både personal och elever i att känna igen varningssignaler för psykisk ohälsa och självmordsrisk.
  • Syfte: Att förbättra tidig upptäckt av elever med psykisk ohälsa och säkerställa att snabb kontakt med lämplig vård eller annan stödinsats.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Grund- och gymnasieskola.