Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (20)

Område 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök

Prioriteringsgrad 1

Välfärdssatsningar
  • Beskrivning av insatsen: Välfärdssatsningar är komplexa och omfattade. I det vetenskapliga underlaget består dessa av en rad olika åtgärder som på olika sätt ökar det ekonomiska stödet och det sociala skyddet för individer och familjer. De omfattar exempelvis arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som en mer generös arbetslöshetsförsäkring och regleringar av minimilöner. Andra åtgärder är olika slags bidrag, eller avdrag, såsom kontantbidrag, skatteavdrag, bidrag till mat och bostadsstöd. 
  • Syfte: Minska social och ekonomisk utsatthet samt förbättra levnadsvillkor.
  • Utvärderad i målgrupp: Individer och familjer i socioekonomisk utsatthet.
  • Utvärderad i kontext: Välfärdsrelaterade system och strukturer.
Vetenskapligt underlag
Lagstiftning och reglering Socialtjänst Civilsamhället Stat Kommun 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer 1a. Förebygga och minimera negativa konsekvenser i form av psykisk ohälsa 1b. Snabbt fånga upp personer med en svår livssituation 1c. Öka människors förmåga att hantera livets motgångar och utmaningar 1d. Integrera suicidpreventivt arbete med andra närliggande områden

Prioriteringsgrad 2

Insatser utformade för äldre
  • Beskrivning av insatsen: Socialtjänstpersonal eller allmänläkare identifierar äldre som bor hemma och som upplevs vara i behov av extra stöd. Det rör sig ofta om exempelvis funktionsnedsättningar, social isolering, eller psykiska problem. Insatsen består dels av ett portabelt dygnet-runt-larmsystem (Tele-Help) med snabb medicinsk eller psykologisk hjälp, dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av utbildad personal cirka två gånger i veckan, för en kort undersökning av den äldres hälsa och för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-Check).
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stöd.
  • Utvärderad i målgrupp: Äldre personer med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldre i kontakt med socialtjänst eller allmänläkare. 
Vetenskapligt underlag
Socialtjänst Hälso- och sjukvård Civilsamhället Kommun Region 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer 1a. Förebygga och minimera negativa konsekvenser i form av psykisk ohälsa 1b. Snabbt fånga upp personer med en svår livssituation 1c. Öka människors förmåga att hantera livets motgångar och utmaningar 1d. Integrera suicidpreventivt arbete med andra närliggande områden

Prioriteringsgrad 3

Insatser utformade för specifika riskgrupper
  • Beskrivning av insatsen: Breda insatser riktade till specifika riskgrupper såsom urfolk, frihetsberövade och veteraner. Insatserna i det vetenskapliga underlaget innefattar främst utbildning om psykisk ohälsa och copingstrategier, men det förekommer även screening, case management och psykiatrisk behandling. I enstaka fall erbjuds målgruppsspecifika komponenter som exempelvis ekonomiskt boendestöd till veteraner för att minska hemlöshet, terapi och stödgrupper för ungdomar placerade i fosterhem samt förändringar i utformningen av fängelseceller och erbjudande om kamratstöd till frihetsberövade.
  • Syfte: Att genom riktade, anpassade och behovsstyrda insatser minska suicidrisk bland grupper med förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Identifierade riskgrupper med ökad förekomst av psykisk ohälsa och suicid, såsom urfolksgrupper, frihetsberövade och veteraner. 
  • Utvärderad i kontext: Samhällsbaserade verksamheter, kriminalvård och socialtjänst.
Vetenskapligt underlag
Socialtjänst Hälso- och sjukvård Civilsamhället Region Kommun 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer 1a. Förebygga och minimera negativa konsekvenser i form av psykisk ohälsa 1b. Snabbt fånga upp personer med en svår livssituation 1c. Öka människors förmåga att hantera livets motgångar och utmaningar

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Hjälplinjer och stödchattar
  • Beskrivning av insatsen: Hjälplinjer och stödchattar är telefon- eller internetbaserade tjänster som personer med suicidtankar eller andra psykiska besvär självmant kan kontakta för stöd. Eftersom många undviker att söka formell hjälp kan dessa tjänster utgöra en viktig eller ibland den enda möjligheten att tala med någon om sina problem. I de flesta fall är man dessutom anonym när man kontaktar hjälplinjerna- och stödchattarna vilket kan sänka tröskeln för att söka hjälp. Tjänsternas öppettider kan variera från några timmar i veckan till dygnet runt. Sådana stödinsatser finns både i Sverige och internationellt och drivs ofta av frivilligorganisationer.
  • Syfte: Att erbjuda stödjande samtal där personen får möjlighet att berätta om sina svårigheter, känna sig lyssnad på och få stöd att fortsätta leva samt att söka ytterligare hjälp vid behov.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget är begränsat (få studier) och studierna är ofta äldre och är metodologiskt svaga. Dessutom utvärderas hjälplinjer ofta som del av multikomponentinsatser (exempelvis i kombination med gatekeeper-utbildning eller informationsinsatser), vilket gör det svårt att bedöma den specifika effekten av insatsen på självmord och självmordsförsök.

Hjälp- och stödchattar anses dock erbjuda ett värdefullt stöd till personer med suicidtankar och deras anhöriga samt bidra till att avlasta hälso- och sjukvården. Den höga belastningen på verksamheterna som erbjuder dessa tjänster tyder på ett fortsatt behov av verksamheter som erbjuder sådana stödinsatser.

Läs om utmaningar inom suicidforskning
Socialtjänst Civilsamhället Hälso- och sjukvård Stat Region Kommun 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer 1b. Snabbt fånga upp personer med en svår livssituation

Område 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid

Prioriteringsgrad 1

Säkerhetsplanering
  • Beskrivning av insatsen: Behandlare i samarbete med patienten tar fram en personlig plan för hur patienten kan hantera sin nuvarande och eventuellt framtida självmordskriser. Behandlaren följer sedan upp säkerhetsplanen tillsammans med patienten och reviderar den med avseende på vad som har fungerar och inte. Planen syftar till att skapa en plan för att upprätthålla sin personliga säkerhet med åtgärder som är anpassade för den suicidala patienten.
  • Syfte: Insatsen syftar till att minska risken för upprepade självmordsförsök efter en tidigare vårdkontakt för självmordstankar eller självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Vuxna som har vårdats på sluten- eller öppenvård för självmordstankar eller efter självmordsförsök. Säkerhetsplanering har utvärderats på unga personer, men har visat på nollresultat (ingen effekt). 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har främst utvärderats i en akutsjukvårdskontext. Det går dock att tänka sig att implementering av säkerhetsplanering i övriga delar av sjukvården skulle fungera väl, exempelvis inom psykiatrin men även primärvården.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

BCI - Brief contact intervention (via telefon)
  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande telefonsamtal under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet samtal varierar vanligtvis mellan tre och tio. Kontakten är oftast tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt över tid. Samtalen är ofta korta, omkring tio minuter, men kan pågå i upp till en halvtimme. Syftet är att upprätthålla kontakt med patienten, förmedla omtanke och erbjuda mellanmänskligt stöd under en period med förhöjd suicidrisk. Under samtalen görs vanligtvis en bedömning av patientens välbefinnande och aktuella suicidrisk, samtidigt som säkerhetsplaner och evidensbaserade copingstrategier följs upp och förstärks. Samtalen kan även innehålla information om krisstöd och uppmuntra patienten att söka ytterligare hjälp vid behov. I vissa studier genomförs uppföljningen av personal som tidigare träffat patienten inom vården, medan andra använder särskilt utbildad personal eller volontärer.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt. 
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök. 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har utvärderats inom hälso‑ och sjukvården, främst inom psykiatrisk vård för att följa upp patienter efter utskrivning från akutmottagningar. Det är dock troligt att man kan förvänta sig positiva effekter av BCI inom exempelvis socialtjänsten eller andra verksamheter som möter självmordsnära individer.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Civilsamhället Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

BIC – Brief Intervention and Contact
  • Beskrivning av insatsen: Senaste tre dagar efter utskrivning genomförs ett cirka en timmes långt psykoedukativt informationssamtal med patienten. Under samtalet får patienten kunskap om bland annat suicidala beteenden, risk-och skyddsfaktorer, strategier för att hantera suicidala kriser och vart man kan vända sig för ytterligare stöd. Efter det inledande informationssamtalet genomför personalen omkring tio kortare uppföljningssamtal via telefon under en period på mellan tre och 18 månader. Tidsintervallet mellan uppföljningarna ökar successivt för fler samtal ska genomföras nära i tid tills patientens utskrivning. Uppföljningarna varar mellan fem och tjugo minuter och fokuserar på att följa upp patientens hälsostatus och allmänna mående. Informations- och uppföljningssamtalen genomförs av personer med klinisk erfarenhet, exempelvis läkare, psykiatrisjuksköterskor eller psykologer, och som är särskilt utbildade i att utföra BIC.
  • Syfte: Att minska risken för framtida självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som fått vård för självskada.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.

Insatsen uppskattas att ha en stor potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker då trots flera studier med god kvalitet finns även dem med inga signifikanta resultat. Studierna är dessutom genomförda i vårdkontexter som skiljer sig från den svenska (exempelvis Iran samt multinationella sammanhang), och en del av effekten kan vara kopplad till lägre grundnivå av psykoedukation och uppföljning än vad som ofta finns i svensk hälso- och sjukvård. Men insatsen bedöms ändå möjlig att integrera i befintliga strukturer. Samtidigt är BIC mer resurskrävande än enklare kontaktbaserade alternativ så som Brief contact intervention (BCI) som inte har en psykoedukationskomponent.

Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök

Case management
  • Beskrivning av insatsen: En case manager utformar, samordnar och följer på ett strukturerat sätt upp en patients vårdplan. Syftet är att främja behandlingsföljsamhet, följa upp patientens suicidrisk och psykosociala välbefinnande samt underlätta tillgången till hälso- och socialtjänstinsatser. Stödet ges genom regelbunden men flexibel kontakt med patienten och dennes familj.
  • Syfte: Att förbättra vårdutfall och minska suicidrisk genom bättre behandlingsföljsamhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med komplexa vård- och stödbehov, psykisk ohälsa, eller återkommande suicidalt beteende.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst, med behov av långsiktig samordning av insatser.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Prioriteringsgrad 2

Rådgivning om begränsad tillgång till dödliga medel
  • Beskrivning av insatsen: Vid ett tillfälle med sin behandlare får patienten personlig rådgivning kring patientens tillgång till dödliga medel såsom läkemedel och skjutvapen samt får vägledning om säker förvaring eller borttagning av sådant som skulle kunna användas vid ett suicidförsök.
  • Syfte: Att minska suicidrisk genom att begränsa tillgången till dödliga medel under perioder av förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som vården bedömt har en förhöjd suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Assertive Outreach
  • Beskrivning av insatsen: Patienter som nyligen genomfört ett suicidförsök tillskrivs en ansvarig handläggare som under en begränsad tid följer upp genom upprepade och uthålliga försök att ta kontakt med patienten via telefonsamtal, hembesök eller meddelanden. Innefattar även praktiskt och psykosocialt stöd, säkerhetsplanering och krisinsatser samt aktiv hjälp med att knyta patienten till fortsatt vård och andra relevanta stödinsatser.
  • Syfte: Att på ett mycket aktivt sätt säkerställa kontinuitet i stöd och vård för att minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med förhöjd suicidrisk efter ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Prioriteringsgrad 3

Vårdnära insatser utformade för äldre
  • Beskrivning av insatsen: I det vetenskapliga underlaget innefattar dessa insatser ofta av olika slags komponenter, som implementeras på flera olika nivåer. En komponent är en telefonbaserad stöd- och larmtjänst med en knapp som de äldre kan använda om de önskar få kontakt med sjukvården. Andra komponenter är gatekeeper-utbildning för vårdpersonalen, och sjuksköterskeledda gruppsessioner med syftet att främja social interaktion. På befolkningsnivå innefattas ekonomiska stödprogram, utbildningsinsatser och screening för depression, samt lokala insatser för att främja sociala nätverk och minska social isolering.
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stödresurser.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer i åldern 80 år och äldre med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Kommun Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan

BCI - Brief Contact intervention (via vykort och sms)
  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande vykort eller sms som skickas till sin hemadress respektive mobiltelefon under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet meddelanden varierar från sex till tolv, samt ett extra meddelande på patientens födelsedag. Utskicken är tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt. Meddelandena är mestadels standardiserade, ibland handskrivna, och syftar till att förmedla att personalen bryr sig om patientens välmående. De ska också förmedla information om krisstöd och evidensbaserade copingstrategier. Även mer personliga element kan inkluderas exempelvis påminnelser om patientens personliga copingstrategier, om dessa diskuterades under patientens vårdbesök. Det finns även insatser i denna kategori som endast erbjuder ett kort med kontaktuppgifter till en psykolog som är tillgänglig dygnet runt, alternativt ett kort som ger patienten möjlighet till direkt återinläggning på psykiatriska akutmottagningen.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård, särskilt psykiatrisk vård och uppföljning efter utskrivning från akutmottagning.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Civilsamhället Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Område 3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid

Prioriteringsgrad 1

Barriärer och nät på broar
  • Beskrivning av insats: Installering av barriärer eller nät vid höga höjder såsom broar, terrasser eller klippor för att förhindra suicidförsök genom hopp från platsen. Exempelvis kan ett säkerhetsnät placeras under ett broräcke eller ett stängsel kan monteras längs kanter av en bro där fallhöjden är hög. Ofta har dessa barriärer och nät rekommenderade dimensioner för att uppnå suicidpreventiva effekter.
  • Syfte: Att minska risken för hopp från höga höjder. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer i offentlig miljö.
  • Utvärderad i kontext: Broar och andra platser på hög höjd i offentlig miljö.
Vetenskapligt underlag
Transport och infrastruktur Stat Region Kommun 3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid 3a. Minska minska åtkomsten till medel och metoder för suicid i riskmiljöer

Område 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Prioriteringsgrad 1

Insatser utformade för specifika arbetsplatser
  • Beskrivning av insatsen: Ofta bestående av flera komponenter som tillsammans syftar till att minska stigma kring hjälpsökande genom att öka kunskapen om suicid och kapaciteten för medarbetare att hjälpa upptäcka och hjälpa kollegor som mår dåligt. De vanligaste komponenterna är utbildning för chefer och personal i att känna igen och agera på varningssignaler, samt främjande av hänvisning till stödresurser och tjänster. I vissa fall ingår även åtgärder för att begränsa tillgången till suicidmedel som anställda har tillgång till i sitt arbete, till exempel skjutvapen. 
  • Syfte: Att öka medvetenheten om självmord, förbättra tidig identifiering av psykisk ohälsa och minska stigma kring hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Anställda i yrkesgrupper med förhöjd suicidrisk, såsom soldater, poliser, och byggnadsarbetare.
  • Utvärderad i kontext: Arbetsplatser.
Vetenskapligt underlag
Arbetsplats Civilsamhället Stat Region Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5a. Information om suicid och suicidalitet kommuniceras brett till allmänheten 5b. Öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk

Prioriteringsgrad 2

Universella skolprogram för socioemotionellt lärande
  • Beskrivning av insatsen: Skolprogrammen inleds ofta med strukturerade lektioner där elever får grundläggande kunskap om psykisk hälsa och självmord. Den utmärkande komponenten är däremot att eleverna själva leder och deltar i aktiviteter och workshops med fokus på socioemotionellt lärande, suicidprevention och stärkande av sin egen och andra elevers motståndskraft. Tanken är att lärandet ska grunda sig i den sociala interaktionen och gemensamma kunskapen mellan eleverna.
  • Syfte: Att stärka elevers egen copingförmåga och känsloreglering samt igenkänning av varningssignaler hos sig själva och andra.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö.
Vetenskapligt underlag
Skola och utbildning Civilsamhället Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5a. Information om suicid och suicidalitet kommuniceras brett till allmänheten 5b. Öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk

Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa
  • Beskrivning av insatsen: Informations- och upplysningskampanjer syftar till att vara hälsofrämjande, öka hjälpbeteende och fungera preventivt för hela befolkningen i att förebygga suicid. Kampanjer syftar ofta till att sprida kunskap om psykisk hälsa, att suicidalitet och depression är behandlingsbart, och att man bör prata om dessa problem när de uppstår. Dessa budskap sprids exempelvis i TV, tidningar, radio, broschyrer samt via reklamskyltar och webbplatser, för att skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om problemet.
  • Syfte: Att öka medvetenheten och kunskap om suicid, minska stigma och förbättra kännedom om stödresurser samt främja hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och som nås genom offentlig kommunikation.
  • Utvärderad i kontext: Offentlig kommunikation och informationsspridning.
Vetenskapligt underlag
Media Hälso- och sjukvård Skola och utbildning Arbetsplats Civilsamhället Stat Region Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5a. Information om suicid och suicidalitet kommuniceras brett till allmänheten

Prioriteringsgrad 3

Insatser i skolan för hbtqi-elever
  • Beskrivning av insatsen: Strukturella förändringar och policyer som syftar till att stödja elever som identifierar sig som hbtqi. Komponenter som undersökts i det vetenskapliga underlaget är elevledda stödgrupper, fortbildning av skolpersonal om hur man skapar en trygg och stödjande miljö för hbtqi elever, trygga rum (”safe spaces”) och en antimobbningspolicy som explicit inkluderar sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
  • Syfte: Att stärka trygghet, inkludering och socialt stöd i skolmiljön för att minska suicidrisk och psykisk ohälsa bland hbtqi elever.
  • Utvärderad i målgrupp: Hbtqi elever med suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö och utbildningsverksamhet.
Vetenskapligt underlag
Skola och utbildning Civilsamhället Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5a. Information om suicid och suicidalitet kommuniceras brett till allmänheten 5b. Öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk

Skolprogram med screening och utbildning i varningssignaler
  • Beskrivning av insatsen: Program i skolmiljö där elever genomgår strukturerad screening för tecken på psykisk ohälsa, som sedan styr hänvisning av elever som uppvisar en viss mängd symptom till stödinsatser. I samband med screeningen är det vanligt att man utbildar både personal och elever i att känna igen varningssignaler för psykisk ohälsa och självmordsrisk.
  • Syfte: Att förbättra tidig upptäckt av elever med psykisk ohälsa och säkerställa att snabb kontakt med lämplig vård eller annan stödinsats.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Grund- och gymnasieskola.
Vetenskapligt underlag
Skola och utbildning Civilsamhället Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5a. Information om suicid och suicidalitet kommuniceras brett till allmänheten 5b. Öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Utbildning av gatekeepers
  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser som riktar sig till personer som genom sin roll eller funktion har större sannolikhet att komma i kontakt med suicidala individer, så kallade gatekeepers. Utbildningarna behandlar vanligtvis suicidprevention, varningstecken och riskfaktorer för suicid, identifiering av suicidnära personer samt hur stöd kan erbjudas eller vidare hänvisning till vård och andra stödinsatser kan ske. Gatekeepers kan utgöras av personer i allmänbefolkningen eller av specifika yrkesgrupper.
  • Syfte: Att öka kunskaperna om suicidprevention, stärka förmågan att identifiera och bemöta personer i risk för suicid, minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid samt främja hjälpsökande och stödjande beteenden.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag gällande effekten på självmord eller självmordsförsök och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget var svårt att bedöma eftersom gatekeeper-utbildning ofta ingick i bredare flerkomponentsinsatser. I flera studier verkade suicid och suicidförsök dessutom vara sekundära utfall snarare än det huvudsakliga fokus som insatsen utvärderades mot.

Utbildning av gatekeepers är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet genom spridandet av relevant och aktuell kunskap om suicid och suicidprevention. På grund av suicidproblematikens komplexitet krävs grundläggande kunskaper i yrkesgrupper som möter suicidnära individer.

Läs om utmaningar inom suicidforskning
Arbetsplats Skola och utbildning Transport och infrastruktur Socialtjänst Stat Region Kommun 5. Minska stigma och öka kunskap om suicid och suicidalitet 5b. Öka kunskapen och kompetensen om riskgrupper, suicidrisk och bemötande hos de som i sin yrkesutövning kan möta personer med suicidrisk

Område 6. Utveckla stödet till personer som har begått suicidförsök, anhöriga vid suicidförsök och till efterlevande efter suicid

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Efterlevandestöd
  • Beskrivning av insatsen: Insatser som riktar sig till personer som har förlorat en närstående genom suicid. Efterlevande kan inkludera familj, släktingar, vänner samt skol- och arbetskamrater. Stödet kan omfatta psykosocialt stöd, krisstöd och uppföljande insatser efter det akuta skedet. 
  • Syfte: Att ge stöd till efterlevande i samband med suicid för att minska risken för psykisk ohälsa och suicidhandlingar, samt att möta behov av information, krisstöd och fortsatt hjälp i den akuta och efterföljande sorgen.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag eftersom den i nuläget saknar studier med rätt utfallsmått, det vill säga effekt på antingen självmord eller självmordsförsök. Den uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet.

Verksamheter som erbjuder efterlevandestöd anses dock utgöra en viktig del av det suicidpreventiva arbetet och att de fyller en central funktion i att ge stöd till personer som drabbas av ett suicid i sin närhet. Att förlora en anhörig genom suicid är ett svårt trauma och medför en högre risk för allvarlig psykisk ohälsa och suicidhandlingar hos de efterlevande. Det innebär en mycket påfrestande livssituation och förändring för de efterlevande, där behovet av stöd ofta är både akut och långvarigt.

Läs om utmaningar inom suicidforskning
Civilsamhället Hälso- och sjukvård Stat Region Kommun 6. Utveckla stödet till personer som har genomfört suicidförsök, anhöriga och efterlevande 6b. arbeta för att stöd till anhöriga och andra närstående till personer som har gjort suicidförsök liksom till efterlevande erbjuds systematiskt och jämlikt