Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (27)

Område 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök

Prioriteringsgrad 2

Insatser utformade för äldre

  • Beskrivning av insatsen: Socialtjänstpersonal eller allmänläkare identifierar äldre som bor hemma och som upplevs vara i behov av extra stöd. Det rör sig ofta om exempelvis funktionsnedsättningar, social isolering, eller psykiska problem. Insatsen består dels av ett portabelt dygnet-runt-larmsystem (Tele-Help) med snabb medicinsk eller psykologisk hjälp, dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av utbildad personal cirka två gånger i veckan, för en kort undersökning av den äldres hälsa och för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-Check).
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stöd.
  • Utvärderad i målgrupp: Äldre personer med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldre i kontakt med socialtjänst eller allmänläkare. 

Prioriteringsgrad 3

Insatser utformade för specifika riskgrupper

  • Beskrivning av insatsen: Breda insatser riktade till specifika riskgrupper såsom urfolk, frihetsberövade och veteraner. Insatserna i det vetenskapliga underlaget innefattar främst utbildning om psykisk ohälsa och copingstrategier, men det förekommer även screening, case management och psykiatrisk behandling. I enstaka fall erbjuds målgruppsspecifika komponenter som exempelvis ekonomiskt boendestöd till veteraner för att minska hemlöshet, terapi och stödgrupper för ungdomar placerade i fosterhem samt förändringar i utformningen av fängelseceller och erbjudande om kamratstöd till frihetsberövade.
  • Syfte: Att genom riktade, anpassade och behovsstyrda insatser minska suicidrisk bland grupper med förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Identifierade riskgrupper med ökad förekomst av psykisk ohälsa och suicid, såsom urfolksgrupper, frihetsberövade och veteraner. 
  • Utvärderad i kontext: Samhällsbaserade verksamheter, kriminalvård och socialtjänst.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Hjälplinjer och stödchattar

  • Beskrivning av insatsen: Hjälplinjer och stödchattar är telefon- eller internetbaserade tjänster som personer med suicidtankar eller andra psykiska besvär självmant kan kontakta för stöd. Eftersom många undviker att söka formell hjälp kan dessa tjänster utgöra en viktig eller ibland den enda möjligheten att tala med någon om sina problem. I de flesta fall är man dessutom anonym när man kontaktar hjälplinjerna- och stödchattarna vilket kan sänka tröskeln för att söka hjälp. Tjänsternas öppettider kan variera från några timmar i veckan till dygnet runt. Sådana stödinsatser finns både i Sverige och internationellt och drivs ofta av frivilligorganisationer.
  • Syfte: Att erbjuda stödjande samtal där personen får möjlighet att berätta om sina svårigheter, känna sig lyssnad på och få stöd att fortsätta leva samt att söka ytterligare hjälp vid behov.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget är begränsat (få studier) och studierna är ofta äldre och är metodologiskt svaga. Dessutom utvärderas hjälplinjer ofta som del av multikomponentinsatser (exempelvis i kombination med gatekeeper-utbildning eller informationsinsatser), vilket gör det svårt att bedöma den specifika effekten av insatsen på självmord och självmordsförsök.

Hjälp- och stödchattar anses dock erbjuda ett värdefullt stöd till personer med suicidtankar och deras anhöriga samt bidra till att avlasta hälso- och sjukvården. Den höga belastningen på verksamheterna som erbjuder dessa tjänster tyder på ett fortsatt behov av verksamheter som erbjuder sådana stödinsatser.

Område 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid

Prioriteringsgrad 1

Säkerhetsplanering

  • Beskrivning av insatsen: Behandlare i samarbete med patienten tar fram en personlig plan för hur patienten kan hantera sin nuvarande och eventuellt framtida självmordskriser. Behandlaren följer sedan upp säkerhetsplanen tillsammans med patienten och reviderar den med avseende på vad som har fungerar och inte. Planen syftar till att skapa en plan för att upprätthålla sin personliga säkerhet med åtgärder som är anpassade för den suicidala patienten.
  • Syfte: Insatsen syftar till att minska risken för upprepade självmordsförsök efter en tidigare vårdkontakt för självmordstankar eller självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Vuxna som har vårdats på sluten- eller öppenvård för självmordstankar eller efter självmordsförsök. Säkerhetsplanering har utvärderats på unga personer, men har visat på nollresultat (ingen effekt). 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har främst utvärderats i en akutsjukvårdskontext. Det går dock att tänka sig att implementering av säkerhetsplanering i övriga delar av sjukvården skulle fungera väl, exempelvis inom psykiatrin men även primärvården.

BCI - Brief contact intervention (via telefon)

  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande telefonsamtal under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet samtal varierar vanligtvis mellan tre och tio. Kontakten är oftast tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt över tid. Samtalen är ofta korta, omkring tio minuter, men kan pågå i upp till en halvtimme. Syftet är att upprätthålla kontakt med patienten, förmedla omtanke och erbjuda mellanmänskligt stöd under en period med förhöjd suicidrisk. Under samtalen görs vanligtvis en bedömning av patientens välbefinnande och aktuella suicidrisk, samtidigt som säkerhetsplaner och evidensbaserade copingstrategier följs upp och förstärks. Samtalen kan även innehålla information om krisstöd och uppmuntra patienten att söka ytterligare hjälp vid behov. I vissa studier genomförs uppföljningen av personal som tidigare träffat patienten inom vården, medan andra använder särskilt utbildad personal eller volontärer.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt. 
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök. 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har utvärderats inom hälso och sjukvården, främst inom psykiatrisk vård för att följa upp patienter efter utskrivning från akutmottagningar. Det är dock troligt att man kan förvänta sig positiva effekter av BCI inom exempelvis socialtjänsten eller andra verksamheter som möter självmordsnära individer.

Uppföljningsbesök hos psykiatriker

  • Beskrivning av insatsen: En enkel insats som består av att patienten besöker vården för ett enstaka uppföljningsbesök hos en psykiater inom sju till 30 dagar efter utskrivning från sjukhus efter ett suicidförsök. I det vetenskapliga underlaget framgår det inte att besöket har något specifikt innehåll, utöver att följa upp patientens mående. Efter detta besök fortsätter patienten med sedvanlig psykiatrisk vård utan ytterligare uppföljningskontakter.
  • Syfte: Att minska suicidrisk genom tidig uppföljning och kontakt under en period med förhöjd risk efter utskrivning.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen vårdats på sjukhus efter ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Specialiserad psykiatrisk vård och uppföljning efter sjukhusvård.

BIC – Brief Intervention and Contact

  • Beskrivning av insatsen: Senaste tre dagar efter utskrivning genomförs ett cirka en timmes långt psykoedukativt informationssamtal med patienten. Under samtalet får patienten kunskap om bland annat suicidala beteenden, risk-och skyddsfaktorer, strategier för att hantera suicidala kriser och vart man kan vända sig för ytterligare stöd. Efter det inledande informationssamtalet genomför personalen omkring tio kortare uppföljningssamtal via telefon under en period på mellan tre och 18 månader. Tidsintervallet mellan uppföljningarna ökar successivt för fler samtal ska genomföras nära i tid tills patientens utskrivning. Uppföljningarna varar mellan fem och tjugo minuter och fokuserar på att följa upp patientens hälsostatus och allmänna mående. Informations- och uppföljningssamtalen genomförs av personer med klinisk erfarenhet, exempelvis läkare, psykiatrisjuksköterskor eller psykologer, och som är särskilt utbildade i att utföra BIC.
  • Syfte: Att minska risken för framtida självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som fått vård för självskada.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.

Insatsen uppskattas att ha en stor potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker då trots flera studier med god kvalitet finns även dem med inga signifikanta resultat. Studierna är dessutom genomförda i vårdkontexter som skiljer sig från den svenska (exempelvis Iran samt multinationella sammanhang), och en del av effekten kan vara kopplad till lägre grundnivå av psykoedukation och uppföljning än vad som ofta finns i svensk hälso- och sjukvård. Men insatsen bedöms ändå möjlig att integrera i befintliga strukturer. Samtidigt är BIC mer resurskrävande än enklare kontaktbaserade alternativ så som Brief contact intervention (BCI) som inte har en psykoedukationskomponent.

Case management

  • Beskrivning av insatsen: En case manager utformar, samordnar och följer på ett strukturerat sätt upp en patients vårdplan. Syftet är att främja behandlingsföljsamhet, följa upp patientens suicidrisk och psykosociala välbefinnande samt underlätta tillgången till hälso- och socialtjänstinsatser. Stödet ges genom regelbunden men flexibel kontakt med patienten och dennes familj.
  • Syfte: Att förbättra vårdutfall och minska suicidrisk genom bättre behandlingsföljsamhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med komplexa vård- och stödbehov, psykisk ohälsa, eller återkommande suicidalt beteende.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst, med behov av långsiktig samordning av insatser.

Prioriteringsgrad 2

ASSIP

  • Beskrivning av insatsen: En ASSIP-utbildad behandlare genomför tillsammans med patienten tre strukturerade terapisessioner om cirka 60 till 90 minuter vardera, samt en fjärde session vid behov. Under den första sessionen filmas patienten när hen berättar om sin suicidala kris. Vid den andra sessionen analyserar och diskuterar patienten tillsammans med behandlaren videoinspelningen för att identifiera utlösande faktorer och varningssignaler. Patienten erhåller även ett psykoedukativt informationsblad som en hemläxa. I den tredje och sista sessionen diskuteras informationsmaterialet och en säkerhetsplan tas fram, vilken även skrivs ut till patienten. Därefter får patienten standardiserade men delvis individanpassade uppföljningsbrev under två års tid, för att förstärka copingstrategier och erbjuda stöd vid potentiella framtida kriser.
  • Syfte: Att minska risken för upprepade suicidförsök genom förbättrad förståelse av den suicidala krisen.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen genomfört ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård, särskilt psykiatrisk vård och uppföljning efter suicidförsök.

Rådgivning om begränsad tillgång till dödliga medel

  • Beskrivning av insatsen: Vid ett tillfälle med sin behandlare får patienten personlig rådgivning kring patientens tillgång till dödliga medel såsom läkemedel och skjutvapen samt får vägledning om säker förvaring eller borttagning av sådant som skulle kunna användas vid ett suicidförsök.
  • Syfte: Att minska suicidrisk genom att begränsa tillgången till dödliga medel under perioder av förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som vården bedömt har en förhöjd suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.

Assertive Outreach

  • Beskrivning av insatsen: Patienter som nyligen genomfört ett suicidförsök tillskrivs en ansvarig handläggare som under en begränsad tid följer upp genom upprepade och uthålliga försök att ta kontakt med patienten via telefonsamtal, hembesök eller meddelanden. Innefattar även praktiskt och psykosocialt stöd, säkerhetsplanering och krisinsatser samt aktiv hjälp med att knyta patienten till fortsatt vård och andra relevanta stödinsatser.
  • Syfte: Att på ett mycket aktivt sätt säkerställa kontinuitet i stöd och vård för att minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med förhöjd suicidrisk efter ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Prioriteringsgrad 3

Vårdnära insatser utformade för äldre

  • Beskrivning av insatsen: I det vetenskapliga underlaget innefattar dessa insatser ofta av olika slags komponenter, som implementeras på flera olika nivåer. En komponent är en telefonbaserad stöd- och larmtjänst med en knapp som de äldre kan använda om de önskar få kontakt med sjukvården. Andra komponenter är gatekeeper-utbildning för vårdpersonalen, och sjuksköterskeledda gruppsessioner med syftet att främja social interaktion. På befolkningsnivå innefattas ekonomiska stödprogram, utbildningsinsatser och screening för depression, samt lokala insatser för att främja sociala nätverk och minska social isolering.
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stödresurser.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer i åldern 80 år och äldre med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

BCI - Brief Contact intervention (via vykort och sms)

  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande vykort eller sms som skickas till sin hemadress respektive mobiltelefon under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet meddelanden varierar från sex till tolv, samt ett extra meddelande på patientens födelsedag. Utskicken är tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt. Meddelandena är mestadels standardiserade, ibland handskrivna, och syftar till att förmedla att personalen bryr sig om patientens välmående. De ska också förmedla information om krisstöd och evidensbaserade copingstrategier. Även mer personliga element kan inkluderas exempelvis påminnelser om patientens personliga copingstrategier, om dessa diskuterades under patientens vårdbesök. Det finns även insatser i denna kategori som endast erbjuder ett kort med kontaktuppgifter till en psykolog som är tillgänglig dygnet runt, alternativt ett kort som ger patienten möjlighet till direkt återinläggning på psykiatriska akutmottagningen.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård, särskilt psykiatrisk vård och uppföljning efter utskrivning från akutmottagning.

Ökad kvalitet inom psykiatrin

  • Beskrivning av insatsen: En bredd av strukturella förbättringsinsatser som implementeras på många nivåer av psykiatrisk vård. Exempel på insatser är standardiserade suicidriskbedömningar, individanpassad behandlings- och säkerhetsplanering, bättre kontinuitet i uppföljning efter utskrivning, utbildning av personalen, utökat multidisciplinärt samarbete samt samordnad psykiatrisk eftervård.
  • Syfte: Att förbättra kvalitet, säkerhet och kontinuitet i psykiatrisk vård för att minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med psykisk ohälsa eller suicidrisk inom psykiatrisk vård.
  • Utvärderad i kontext: Psykiatrisk vård.

Utbildning av allmänläkare inom depression

  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser för allmänläkare och annan vårdpersonal i tidig identifiering, bedömning och behandling av depression och suicidrisk. Insatserna varierar mellan ett fyra timmar långt seminarium med efterföljande workshop till en två dagar lång utbildning. Utbildningarna innehåller information om depression och suicid, videoinspelade fallbeskrivningar, rollspelsövningar, WHO:s screeningformulär för depression samt informerar om olika behandlingar, såsom kognitiv beteendeterapi, och läkemedelsbehandling inklusive dosering.
  • Syfte: Att främja tidig upptäckt, korrekt bedömning och adekvat behandling av depression och suicidrisk inom hälso- och sjukvården.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med depression och/eller suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Primärvård.

Område 3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid

Prioriteringsgrad 1

Barriärer och nät på broar

  • Beskrivning av insats: Installering av barriärer eller nät vid höga höjder såsom broar, terrasser eller klippor för att förhindra suicidförsök genom hopp från platsen. Exempelvis kan ett säkerhetsnät placeras under ett broräcke eller ett stängsel kan monteras längs kanter av en bro där fallhöjden är hög. Ofta har dessa barriärer och nät rekommenderade dimensioner för att uppnå suicidpreventiva effekter.
  • Syfte: Att minska risken för hopp från höga höjder. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer i offentlig miljö.
  • Utvärderad i kontext: Broar och andra platser på hög höjd i offentlig miljö.

Prioriteringsgrad 2

Åtgärder mellan stationer och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Stängsel med en höjd på minst 1800 mm, som avskiljer spårområdet från omkringliggande ytor, installeras längst järnvägsspåren i anslutning till och mellan stationer. Genom att skapa en barriär mellan spåren och den övriga miljön försvåras åtkomsten till en riskmiljö för suicidhandlingar.
  • Syfte: Att begränsa tillträdet till spårväg för bland annat personer som försöker ta sitt liv. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på spår i anslutning- och/eller mellan stationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Blå belysning på plattformar och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Blå LED-lampor installeras på plattformar och vid plankorsningar. Detaljer kring hur lamporna bör implementerats i miljöerna, inklusive deras specifikationer, saknas i litteraturen och den bakomliggande teorin för en suicidpreventiv effekt är oklar. Teorier finns om att skenet har en lugnande effekt eller att skenet ska avskräcka från att hoppa framför tåg då blått ljus kan vara förknippat med övervakning.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg från plattformar och plankorsningar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar och plankorsningar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik och plankorsningar.

Spärrstaket mellan spår vid stationsområden

  • Beskrivning av insatsen: Spärrstaket i minst midjehöjd som installeras mellan två järnvägsspår på stationsområden, exempelvis mellan ett höghastighetsspår och ett pendeltågsspår. Åtgärden är tänkt att förhindra resenärer från att ta genvägar över spåren, samt att stoppa suicidala individer från att beträda spår där tåg åker förbi med hög hastighet.
  • Syfte: Begränsa tillgången till höghastighetsspåren för personer som försöker ta sitt liv.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på tågstationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer med både höghastighetsspår och pendeltågsspår.

Prioriteringsgrad 3

Heltäckande plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Heltäckande plattformsdörrar som sträcker sig från golv till tak och helt blockerar tillgången till järnvägsspår. Dörrarna öppnas endast vid på- och avstigning och omöjliggör att en person kan hoppa framför tåg eller ner på spåret eftersom dörrarna är ogenomträngliga och saknar öppningar längs hela tågplattformen.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Halvhöga plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Halvhöga plattformsdörrar (i ungefär brösthöjd) som blockerar tillgången till järnvägsspår och öppnas endast när tågen har stannat vid stationen. Sådana dörrar finns i flera tunnelbanesystem internationellt, bland annat i Japan, som en åtgärd för att förebygga suicid och olyckor på spårområden. Genom att skapa en fysisk barriär mellan plattformen och spåren begränsas möjligheten till impulsiva suicidhandlingar och obehörigt tillträde till järnvägsspåren.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Borttagning av plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Plankorsningar, där vägar eller gångvägar korsar järnvägsspår, utgör riskmiljöer för självmordshandlingar. Åtgärder för att avlägsna plankorsningar har utvärderats i det vetenskapliga underlaget, bland annat genom att järnvägsspår sänks ned under marknivå, eller att broar och tunnlar byggs för bil- och gångtrafik. Dessa åtgärder syftar till att minska tillgången till järnvägsspår och därigenom förebygga suicidhandlingar. 
  • Syfte: Att minska tillgången till spårområden.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer vid plankorsningar.
  • Utvärderad i kontext: Plankorsningar, järnvägsövergångar.

Suicide pits

  • Beskrivning av insatsen: Säkerhetsutrymmen under eller tätt intill järnvägsspåren som ökar utrymmet mellan tåget och marken, med syftet att öka sannolikheten för överlevnad vid fall eller hopp ned på spåren. Konstruktionen består vanligtvis av en nedsänkt ränna mellan rälerna som gör det möjligt för personer att undvika direkt kontakt med tåget om de hamnar på spåren. Ursprungligen utvecklades dessa utrymmen för att förbättra dränering och ventilation.
  • Syfte: Att minska dödligheten alternativt allvarlighetsgraden av skada vid hopp eller oavsiktligt fall i spårområde. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och andra med riskbeteenden (såsom berusade) i spårmiljöer.
  • Utvärderad i kontext: Stationer och spårområden i spårbunden trafik.

Område 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Prioriteringsgrad 1

Insatser utformade för specifika arbetsplatser

  • Beskrivning av insatsen: Ofta bestående av flera komponenter som tillsammans syftar till att minska stigma kring hjälpsökande genom att öka kunskapen om suicid och kapaciteten för medarbetare att hjälpa upptäcka och hjälpa kollegor som mår dåligt. De vanligaste komponenterna är utbildning för chefer och personal i att känna igen och agera på varningssignaler, samt främjande av hänvisning till stödresurser och tjänster. I vissa fall ingår även åtgärder för att begränsa tillgången till suicidmedel som anställda har tillgång till i sitt arbete, till exempel skjutvapen. 
  • Syfte: Att öka medvetenheten om självmord, förbättra tidig identifiering av psykisk ohälsa och minska stigma kring hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Anställda i yrkesgrupper med förhöjd suicidrisk, såsom soldater, poliser, och byggnadsarbetare.
  • Utvärderad i kontext: Arbetsplatser.

Prioriteringsgrad 2

Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa

  • Beskrivning av insatsen: Informations- och upplysningskampanjer syftar till att vara hälsofrämjande, öka hjälpbeteende och fungera preventivt för hela befolkningen i att förebygga suicid. Kampanjer syftar ofta till att sprida kunskap om psykisk hälsa, att suicidalitet och depression är behandlingsbart, och att man bör prata om dessa problem när de uppstår. Dessa budskap sprids exempelvis i TV, tidningar, radio, broschyrer samt via reklamskyltar och webbplatser, för att skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om problemet.
  • Syfte: Att öka medvetenheten och kunskap om suicid, minska stigma och förbättra kännedom om stödresurser samt främja hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och som nås genom offentlig kommunikation.
  • Utvärderad i kontext: Offentlig kommunikation och informationsspridning.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Utbildning av gatekeepers

  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser som riktar sig till personer som genom sin roll eller funktion har större sannolikhet att komma i kontakt med suicidala individer, så kallade gatekeepers. Utbildningarna behandlar vanligtvis suicidprevention, varningstecken och riskfaktorer för suicid, identifiering av suicidnära personer samt hur stöd kan erbjudas eller vidare hänvisning till vård och andra stödinsatser kan ske. Gatekeepers kan utgöras av personer i allmänbefolkningen eller av specifika yrkesgrupper.
  • Syfte: Att öka kunskaperna om suicidprevention, stärka förmågan att identifiera och bemöta personer i risk för suicid, minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid samt främja hjälpsökande och stödjande beteenden.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag gällande effekten på självmord eller självmordsförsök och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget var svårt att bedöma eftersom gatekeeper-utbildning ofta ingick i bredare flerkomponentsinsatser. I flera studier verkade suicid och suicidförsök dessutom vara sekundära utfall snarare än det huvudsakliga fokus som insatsen utvärderades mot.

Utbildning av gatekeepers är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet genom spridandet av relevant och aktuell kunskap om suicid och suicidprevention. På grund av suicidproblematikens komplexitet krävs grundläggande kunskaper i yrkesgrupper som möter suicidnära individer.

Område 6. Utveckla stödet till personer som har begått suicidförsök, anhöriga vid suicidförsök och till efterlevande efter suicid

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Efterlevandestöd

  • Beskrivning av insatsen: Insatser som riktar sig till personer som har förlorat en närstående genom suicid. Efterlevande kan inkludera familj, släktingar, vänner samt skol- och arbetskamrater. Stödet kan omfatta psykosocialt stöd, krisstöd och uppföljande insatser efter det akuta skedet. 
  • Syfte: Att ge stöd till efterlevande i samband med suicid för att minska risken för psykisk ohälsa och suicidhandlingar, samt att möta behov av information, krisstöd och fortsatt hjälp i den akuta och efterföljande sorgen.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag eftersom den i nuläget saknar studier med rätt utfallsmått, det vill säga effekt på antingen självmord eller självmordsförsök. Den uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet.

Verksamheter som erbjuder efterlevandestöd anses dock utgöra en viktig del av det suicidpreventiva arbetet och att de fyller en central funktion i att ge stöd till personer som drabbas av ett suicid i sin närhet. Att förlora en anhörig genom suicid är ett svårt trauma och medför en högre risk för allvarlig psykisk ohälsa och suicidhandlingar hos de efterlevande. Det innebär en mycket påfrestande livssituation och förändring för de efterlevande, där behovet av stöd ofta är både akut och långvarigt.